Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 november 1852, sida 2

— namn uttala några ord af eknmns eosb deltagande för Frankrike. i ; Deetta franska gesandtens be lingtons begrafning synes åk va gjort ett godt intryck på en del af engelska pressen. Morning Port, en oberoende torytidning af instinkt men liberal af respekt för frihetens lyckliga följder, yttrar om Villiers motion och dlsgrelis deraf sramkallade förslag, att den förra år klar och tydlig och det senare något tvetydigt samt derför egnadt att tolkas på olika sått. Men såsom uttryck af underhusets vilja leda båda till samma konseqvenser. Det år endast sråga om att komma till en omröstning sör utrönandet af de båda partiernas styrka. Striden är icke om en princip, ty båda propositionerna äro egentligen i grunden de samma. Det är en strid emellan dem som tro på frihandeln och dem, som betvisla dess värde, men likvål önska att tillämpa dess grundsalser. En Londoner korrespondent i LIndep. belge menar, att hr Villiers fär ätertaga sin motion, emedan de mera moderate inom oppositionen önska att dsraeli måtte få tillfålle att framlägga sin försvarsplan, hvilket troligen icke blefve utaf, om den af Villiers föreslagna resolutionen antoges. I denna Önskan såges åfven allmånheten inståmma. Frihandelspartiets organ Economist anser, att den fråga som parlamentet nu har att afgöra, egentligen består deri, om parlamentet vill antaga frihandeln som ett fullåndadt faktum i enlighet med hr Villiers motion eller med hr diIsraelis amendement. ÄAntages hr Villiers motion, blir frågan en gång för alla afgjord. Antages hr dlsraelis amendement, hålles den vigtigaste punkten alltjemt öppen för diskussion. I anledning af Sir Alexanders Cockburns förslag, att underhuset skulle taga en från valmännen inkommen petition, angående krigsministerns val, i öfvervägande, framhöll husets talman ett formfel vid petionen, hvarpå Cockburn tog denna tillbaka, i det han dock hoppades, att petitionårerne så snart som möjligt åter skulle vånda sig till huset. Råkenskaperne öfver netto-inkomster och utgifter för året till den 10 Oktober hafva blifvit parlamentet förelagda, och inhemtas deraf, att inkomsterna under denna tidsrymd öfverstigit utgifterna med 1,904,341 9 sh. 7 d. och att statskassan ofvannåmnde dag hade en behållning af 8,767,522 10 sh. 5 d. En af Englands förnåmsta lorder, earlen af Shrewsbury, premier-earl i England, earl af Waterford i Irland och årftlig lord high Steward i detta sistnåmnde land, har af bjerninflammation aflidit i Neapel, 63 år gammal. Den aflidne var katholik och betraktades, i anseende till sin höga börd och rikedom, men måhånda förnåmligast för sitt trosnit, äfven före hertigens af Norfolk öfvergång till protestantismen, såsom chef för katholska partiet. Han har uppoffrat ofantliga summor på katholska lårans utbredande i England. Den förste earlen af hans slågt var den namnkunninge Talbot, mot hvilken jungfrun af Orleans kåmpade. Arfvinge till hans titlar och gods år hans brorson, en son till den aflidne öfverste Talbot. Deltagarne i det turkiska lånet hafva haft en sammankomst i London och derå beslutat: I) att förklara, att Turkiet är bundet vid länfördraget, isynnerhet som det anvåndt en del af länet till sin nytta, och 2) nedsätta en komite, för att bevaka fondinnehafvarnes interessen. ÖSTERRIKE. Talrika arresteringar skola ånyo hafva ågt rum i Lombardiet, isynnerhet i de distrikter, som grånsa till Schweiz. Om den speciella anledningen dertill vet man ånnu ingenting nårmare. De arresterade skola alla transporteras till Mantua och stållas för dervarande special-militär-Kommission. Såsom bevis på, huru uppfinningsrik den italienska propagandan år, förtåljes, att till stor förargelse —5568777 T TIII.s AR ET L JAa . . D —