Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 november 1852, sida 1

mycket att lita; de tyska bladen veta alls intet besked om hvad regeringarne hafva i sinnet. — Jesuiterna fortfara att utveckla en rastlös verksamhet. Ordens missionärer ha nu kommit till Frankfurt och vilja predika der i 14 dagar 3 gånger om dagen. — Furst Pickler Muskau skall hafva dfvergått till katholska läran. — Enligt ett tidningsrykte skall senaten i Frankfurt hafva beslutat förelägga lagstiftande församlingen ett förslag, enligt hvilket judarne återfå sina politiska råttigheter, dock med det undantag, att de hvarken kunna vålja eller våljas till medlemmar af senaten. FRANKRIKE. Paris den 21 Novemcer. Deltagandet i områstningen har i dag blott varit ringa, hvilket förklaras dels af den rådande likgiltigheten för allt hvad som rör politiken, dels af en hos Parisarne inrotad vana ait vånta till sista stunden med afgifvandet af sina vota, dels af det fula vådret, enår det regnat starkt hela dagen idag. På uppmuntringar till att votera har det ingalunda varit brist. Olika proklamationer och upprop, dels riktade till alla invånarne i Paris, dels till arbetarne i Paris och dess grannskap, vanpryda alla husknutar. I departementerna begagnas naturligtvis alla möjliga medel för att sporra befolkningens ifver. Svärligen — säger Vindep. Belge, som måste iakttaga en stor försigtighet i sina uttryck — skulle en omröstning, uti hvilken en nations vigtigaste fråga afgöres, kunna väcka mindre intresse ån den nu pågående. Anledningen år den, att resultatet redan år på förhand bekant, och att minoritetens ett grand högre: eller lägre röstantal, det enda som ännu icke med såkerhet kan beståmmas, ingenting kan förändra hvarken i situationen eller i händelsernas gång. Detta år sannt och rigtigt, men det hade bort tillåggas, att en sådan omröstning som denna, och ån mera det resultat som deraf erhålles, saknar allt värde och betydelse. För att en omröstning skall åga något vårde och betyda något, måste de röstande fritt och obehindradt kunna utbyta sina tankar och meningar rörande det hvärom man skall rösta. I Frankrike år all taloch tryckfrihet, vare sig af aldrig så oskyldig art, helt och hållet bannlyst. Regeringen har dessutom, till följe af det för despotism och förtryck så vål afpassade centralisations-systemet, en så vidstråckt och numera icke af någon press kontrollerad makt och myndighet Öfver sjelfva individerna, att det under sådana förhållanden, som de nårvarande, verkligen fordras mycket modoch sjelfståndighetskånsla för att afgifva ett votum i strid emot de styrandes Önskningar. Att vederbörande också anvånda denna sin makt och myndignet för vinnandet af det omröstningsresultat le Önska, derpå har man slersaldiga exempel. Redan på samma tid som senaten sammanellades för att diskutera frågan om kejsarlömet skulle införas, kringsände generalguernören i Algirien ett cirkulår till divisionseneralerna och prefekterna, hvari han ålade lem, att förbereda folket på den förestående mröstningen, så att det kunde deri deltaga