Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1852, sida 1

gerare, hvilka insvept sig i kläder, passande för tillfållet. Men han tilltalade dem ej; oroligt blickade han rundt omkring horizonten för att se om icke molnen ville skingra sig, men intet tecken att stormen skulle aftaga visade sig. Sir Reginald förde Eleonor till en så skyddande plats som möjligt och kastande på sig en tjock kappa, lindade han sin arm om hennes lif och satte sig vid hennes sida. Han hade valt en hög af tåg emellan tvenne kanoner i lovart, hvarifrån de hade en fri utsigt öfver den upprörda oceanen. — Är det mycket farligt? var Eleonors första och naturligaste fråga. — Det år alltid farligt under en storm, svarade sir Reginald. För närvarande är vinden icke så stark, att någon fara för vår brigg år det förhanden; men tillochmed denna vind skall, om den råcker långe, åstadkomma förfårliga vågor. På det hår såttet kommer det dock ej att fortfara långe; ty antingen måste stormen afeller tilltaga. (Forts.) rd —