Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 november 1852, sida 2

rit riktad åt denna angelägenhet: en icke ringa del af stadens invånare har redan för ett par är sedan tecknat bidrag till en ny kyrkobyggnad får håärvarande Garnisonsförsamling. De omkring 24, 000 rdr rgs, hvartill dessa bidrag uppgingo, voro icke för åndamålet tillråckliga, hvadan Garnisonsförsamlingen för sin del å allmån sockenstämma beslutit att låta frågan förfalla och återstålla den del af de tecknade medlen, som redan var inbetald, till de resp. gifvarnes disposition. Tvenne af dem som tecknat sig för företaget, ansågo sig, sedan nåmde beslut vunnit laga kraft, böra göra ett försök att under annan form å nyo bringa kyrkobyggnadsfrågan å bane och höjde för sådant ändamål sina redan tecknade bidrag, det ena till 25,000 och det andra titl 9,000 rdr rgs med vilkor, att medlen anvåndas till en ny kyrkas uppförande, åfven utan afseende å Garnisonsförsamlings behof. Det nya skick frågan hårigenom erhållit, har föranledt en mångd öfverläggningar och förberedande åtgårder. Ny ritning har blifvit anskafsad, äfvensom ett kostnadsförslag blifvit af behårige personer uppgjordt, slutande sig på omkring 100, 000 rdr rgs, orgel, klockor och tornur oberåknade. Man har förestållt sig att ett vackert tempel uppfördt, exempelvis på Språngkullen, i den byggnadsstil, som ofvanstående vignett antyder, skulle komma att utgöra en af stadens förnämsta prydnader. Man vågar i första rummet vånda sig till de ådelmodige gilvare, som tecknat sig för en ny Garnisonskyrka, med den hemstållan, huruvida de skulle behaga på företaget åfven i denna form öfverslytia sin tillåmnade välvilja samt hårom gifva sitt beslut tillkånna vid det tillfålle, då de återfå sin får Garnisonskyrkan åtagne förbindelse. Skulle icke ens genom förnyade bemådanden en så ansenlig summa, som kostnadsförslaget upptager kunna uppbjudas; så år afsigten att på båsta sått för åndamålet anvånda hvad som kan erhållas, och man förväntar sig de resp. gifvarenas benågna deltagande och råd i afseende på de åtgårder som i sådant fall erfordras, öfvertygad att ingen som vet hvartill gudstjenst behöfves, alldeles undandrager sitt våälvilliga biträde. Götheborg den 3 Nov. 1852. Ol. Im. Fåhreus. B. Munck. Joh. Henr. Thomander. C. H. Euert. Oscar Ekman. E. G. Lindström. S. T. Ahrenberg. Hrr Hinnes och Ducrous konstberidaresällskap fortsar att med stort bifall från publikens sida gifva representationer hårstådes. Det omdöme, som vi första gången då vi omnåmnde detta sållskap, yttrade derom, åro vi nu i tillfålle att ytterligare bestyrka. Intet af de förut hårstådes upptrådande konstberidaresållskap har haft så många utmårkta medlemmar att uppvisa. Hrr Ducrow, Hinne, Populaire, Scola, madame Ducrov och den lille Gera Goudschmid åro hvar i sin väg oöfverträssliga. Hr Tardini, en bror till den olycklige luftseglaren, år en konstberidare, hvars prestationer utmärkas af en djerfhet och såkerhet, den vi sett få upphinna. Äfven komikern Josef Goudschmid utvecklar i sina gymnastiska öfningar en ovanlig styrka och spånstighet. De öfriga af sållskapets medlemmar kunna mycket vål uthårda en jemförelse med flertalet af de -artister af samma slag, hvilka förut visat sig härståädes. Häromdagen upptrådde som voltigör en liten 4-ärig gosse, Charles Ducrow, son till direktören af samma namn. Den lille gossen gjorde sin sak så bra, som man af ett barn vid hans ålder kan begåra, och blef åfven af publiken uppmuntrad med en framropning och ett bifallsregn af åpplen och konfekt. Alla som tycka om den förströelse, som en representation i konstridning kan erbjuda, böra icke försumma tillfållet att bevista detta sållskaps föreställningar, ty det torde dröja långe, om ens det någonsin intråffar, att man hår — ä — alla underbara mårkvärdigheter i detta då för