Rättegångsoch Polissaker. polisundersökning hölls i går med anlednins af den eldsvåda som natten till den 18 dennes utdrutit uti huset n:o 29 i nya Haga, tillhörigt handlanden M. Jonsson och aflidne erbetskarlen Olof Nilss-ns omyndige barn, för hvilka sednare bonden Niklas Olsson i Kjerrssärden at Backa socken på Hisinsön år förmyndare. Af ågarne var endast handlanden Jonsson vid undersökningen närvarande och upplyste, att hålften af buset, eller öfra våningen, tillhörde honom, och att andra bålften ofvannämnde omyndige barn, samt att huset var brandförsåkradt för 800 rdr b:ko, deraf 400 rdr i Pbienix och 400 rdr i städernes allmånna brandstods-bolag. Rörande orsaken till eldsvådan sade han sig sakna all kånnedom, enår han icke sjelf bebodde huset. Hårefter hördes förre poliskonstapeln Svensson, hvilken bebodde det rum, hvarifrån elden utbrutit, Han beråttade, att han sistl. Onsdag vid middagstiden i ett årende begitvit sig från hemmet till Hisingön, hvarest han hos sin der boende fader qvarstannat Öfver natten och först kl. omkring 10 på Thorsdags förmiddag återkommit. Under natten hade han hört brandskotten, hvilket föranledde honom att fråga en arbetskarl, Carl Andersson, den han vid sin återkomst till staden mötte på S:t Eriks torg, hvarest elden va rit lös den natten, och då denne derpå genmält: ,gå hem till ditt rum får du nog se hur der ser ut och deraf fått reda på hvarest eldsvådan varit, skyndade Svensson genast hem, der han till sin håpnad fann den största förstörelse rådande. Huru elden uppkommit kånde han naturligtvis icke såsom frånvarande vid olyckstillfållet. Rummet beboddes endast sf Svensson samt 2:ne hans barn och en piga, Hedvig Gustafva Zetterström, hvilken jemte barnen ifrågavarande natt icke legat i rummet, uten hos förre nattväktaren Pettersson, som bor nåsta rum intill; och uppgaf Svensson såsom skål bärtill, att Zetterström vid ett föregående tillfålle då Svensson varit borta, skulle ba blifvit skråmd genom bultande på fönsterluckorna och derföre nu icko vågat ligga ensam i rummet Öfver natten, samt att Svensson före sin bortgång utverkat Petterssons tillstånd om pigans och barnens inqvartering hos honom; upplysande Svensson slutligen, att han d. 14 Nov. 1851 låtit assurera sitt lösörebo i städ. bolag för lösegendom till 690 rdr bko och att han sedan dess icke afyttrat eller förskingrat vidare af lösegendomen ån några stolar, ett bord och 3:ne svinkreatur. Pigan Zetterström förekallades härefter. Hon började sin beråttelse med de heligaste försåkringar att hon vore lika oskyldig till olyckshåndel sen, som det barn, som föddes i natt, emedan hon på sitt samvete visste sig icke hafva vårdslöst förfarit med elden. Emellan kl. 7 och 8 på aftonen hade hon senast haft eld uppgjord i kakelugnen, för att vårma någon mat åt barnen, men att hon omsorgsfullt utslåckt densamma, innan hon lemnat rummet för att tillbringa natten hos Pettersson. Dit hade hon jemte barnen ingått något efter 8 på aftonen och hade derstådes å golfvet beredt sig och barnen sofplats. Sedan hon lagt sig kl. omkring nio, hade hon angripits af en håftig tandverk, hvarföre hon åter stigit