Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 november 1852, sida 3

Den allmänna välgörenheten har så ofta blifvit onlitad, att undertecknad varit villrådig, huruvida han borde öka antalet af de onmälanden, som ställas till välsörande medmenniskor. Men vid betraktande dels af de personer, som denna gången äro föremål får medlidsamheten, och dels af den srikostighet, som, ehuru ofta anlitad, likväl icke synes tröttna att räcta hjelpsamma händer åt behöfvande, har bevekt honom att beggna denna utväg. — Fabnjunkaren vid Bohus låns Kongl. Regimente Carl Magnus Andersson, hvilken först i 9 år tjent som Styckjunkare och Sergeant vid Kongl. Götba Artilleri, och sedermera i 20 år vid törstnamnda Regimente, afled i tjensten den 13 8 pt. 1849 endast 48 år gammal, genom, enligt uppgist, i tjensten ådragen lungsot, bar efterlamnat enkan 4 malia Christina Andersson med 6 barn, af hvilka älste sonen född år 1833 törsörjer sig sjelf och den Jngste född år 1842 njuter värd på en välgörenbetsinrätining, men 4 döttrar, den älsia född år 1836 och den yngsta 1848 dela med moåren det sorgliga ödet att ofta lida brist på det som hörer till lifvets uppehälle. Sedan desse för nåra 3 år sedan måste lemna det al mannen och sadren innehafda boställe, har enkan icke utan skuldsättoing kunnat förskafra sig ett litet jordland och ett bus, hvilket seanare ännu saknar nådig fördättring för att blifva en berglig bostad, der bon tånkt kunna få tillbringa sina återstå: ende dagar. Denna förhoppning synes nu blifva om intet; ty utom brist på dagligt bröd för sig och de sina, hota nu fordringsågares anspråk, att beröfvs henne alltsammans. I afsigt att möjligen kunna före komma denna förlust och det. deraf oundvikeliga-följande stora betryck, år det. som undertecknad, bevekt af förenämnde enkes och barns nödställäa belågenhet, vågat förorda en skårf från den. medlidsamme men niskovännen, som, sj If bäure lottad, känner sig uppmonad att lindra andras nöd, och bugnad af bevisade välgerningar. Förenämnaa enka med döttrar är medlem: af denna församling, förer en stilla, ärlig och anständig venrel. Det understöd som tilläfventyrs i förenämude afse ende godhetstullt lomnas, emottages af undertecknad; under nedanståeade adress, och redovisas i denna tidning. Kongelf och Spekeröd i Nov. 1852. N. A. NORDHOLM, (10751.) Prost Kyrkoherde.