star ihjälrefvos på Örlandet af björnen. En björn var den 4 dennes så djerf på gården Texdalen, att han ville göra motstånd mot gårdsfolket, som skulle jaga honom bort från en fårahjord; men flydde, då han varseblef vallhunden, för hvilken björnen lyckligtvis har stor respekt. — Från Gunnarskougs fyrstation berättas om en förfärlig O. och O. N.O storm den 26, 27 och 28 sistlidne månad, och hvars like man der icke upplefvat på 40 år, sårdeles i afseende på dess varaktighet; ty ända in på tredje dagen var det omöjligt för de raska lotsarna att komma ut till sjös. Sjön rök och hvirflade långs utåt kusten lika högt som de högsta fjelltopparna. Några lador blåste omkull och slera af hustaken blottades srån taksten på vindsidan. Flera fartyg drefvo de tvenne första dagarna fram med flagg både på stor-och för-toppen, utan att kunna få lots. Tillochmed d. 28 var stormen så stark, att lotsarna icke vågade sig ut till ett stort propeller-ångfartyg, som kl. 7 på morgonen kom styrande upp emot landet och satte kurs inåt Listerfjorden, der det ändtligen, genom mod och rädighet hos en fyrvaktares son, måg och piga, erhöll lots, så att det kom in till Fleckesjord, der det försåg sig med kol och afgick åter derifrån den 30:de. Angfartyget lår hafva varit om cirka 500 lästers drägtighet och kom fräån Hull lastadt med styckegods för Petersburg; det hade en mängd varor på däck, af hvilka en stor del voro sjöskadade. En dyrbar hingst af ådel race sköljdes öfver bord i Nordsjön af en förfårlig störtsjö; den höll sig dock i närheten af fartyget och blef ändtligen bergad, ehuru mycket illa slagen, men dog innan den kom i hamn. Angfartyget hade 32 mans besättning och flera passagerare; hvaribland 8 damer: A — —