Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 november 1852, sida 1

A. fall att han icke efterlemnar någon direkt egen eller adoptivarfvinge. Jerome och hans barn åro alltså visserligen icke uteslutna från thronföljden, men det har dock gjorts beroende af kejsarens behag, att, i brist på egna arfvingar eller ifall han icke begagnar sig af sin adopteringsrätt, låta thronföljden öfvergå på hans eller någon annan gren af familjen. Denna åndring i den ursprungliga propositionen, hvilken i utskottet beslutats med 10 röster mot 7 och hvilken torde hafva varit föranledd af prins Napoleon Jeromes politiska förhållande, hvilken i nationalförsamlingen hörde till bergpartiet, har naturligtvis mycket sårat den gamle ex-kungen af Westphalen. Det förtåljes, att Jerome tillskrifvit sin brorson ett bref, hvari han såger, att, då han icke vill lågga honom svårigheter i vågen och han (Jerome) icke eller önskar att behandlas som en vara, hvarom det kan köpslagas, afstår han från den rått till tbronföljden, som tillkommer honom enligt kejsardömets lagar. Det förljudes äfven, att han vill nedlågga sin värdighet af president i senaten. Det bör icke förglömmas att nåmna, det blott en enda senator, Vieillard, haft nog mod att råsta emot beslutet om kejsardömets införande. Alla de öfriga antogo det enhälligt. Sista artikeln i beslutet innehåller den proposition, som skall förelåggas folket till antagande vid den allmånna omröstning, som beramats till den 21 dennes. Den lagstiftande församlingen sammantråder derefter den 25 s. m. för att granska resultatet af områstningen. Denna proposition lyder som följer: Folket vill återställandet af den kejserliga värdigheten i Louis Napoleon Bonapartes person, med arfsrått i hans omedelbara afkomma, egna eller adoptiva, och ger honom råttighet att reglera thronföljden i familjen Bonaparte, såsom senatsbeslutet af ... November 1852 närmare beståmmer.Globe påstår sig ur säker källa veta, att kejsardömet kommer att utropas den 20 December. Påfvens ankomst till Paris, om icke i år, så dock till nåsta är, omtalas ännu beständigt. Det förtäljes dock, att han skrufvar sig mycket för att villfara denna Bonapartes begäran, som likvål ännu icke officielt blifvit framstäld, utan endast konfidentielt. Han undskyllar sig med. ati då Bonaparte vill kalla sig Napoleon III och alltså icke stiftar någon ny dynasti, behöfver han icke någon päflig invigning. Krönte han honom, kunde sedan alla Europas katholska furstar göra anspråk på samma favör. Man antager som såkert, att Lavalette, minister i Konstantinopel, och His de Butenval, minister i Turin, komma att rapelleras. Den förre har burit sig oskickligt åt i lånefrågan, och den senare har misslyckats i sina manövrar för störtandet af de liberala idgernas välde i Sardinien. Paris den 8 Novomber. (Telegrafdep.) Marskalk Jerome Bonaparte har definitift nedlagt sin vårdighet af president i senaten. PREUSSEN. Valen till andra kammaren