Den fogelfrie. En sann håndelse från Finland. Berättad af Nepomuk. (Forts. fr. N:o 261.) — Till slut skall han vål åndå få sin baneman. Det år såkert ett pris satt på hans hufvud! — Hundra silfverrubel och många vilja ha dem. — Nå, då får han snart sin bane. — Ja. ja, men olycklig den, som fåller honom. Logren har hotat att gå igen. Gubben berättade vidare flera af Logrens bragder, huru han blifvit förföljd af kosacker, men kommit undan i skogarna och på sjöarna, genom sin noggranna kånnedom af trakten. Han beskylldes för många mord och för mordbrand, samt för oråkneliga inbrott i hela Finland, men gubben, som helt hviskande beråttade detta, liksom om han fruktat att Logren skulle höra honom, tillade högt: