ning skulle kunna hemtas ifrån vårt eget land. Man skulle kunna visa, att det s. k.-skyddsSystemet?, som så vackert uppgifver sig vilja skydda våra egna nåringar mot främmande lånders industri, liksom skråoch privilegiisystemet, hvilket föregifver sig skola skydda vissa nåringsgrenar mot tåflan inom landet, icke utgör något varaktigt skydd för sina skyddslingar. Vi hafva sett många på detta sått till konsumenternas skada omhuldade nåringar gå under, till trotts af alla monopolier och privilegier. Ingen handtering har t. ex. blifvit mera omhuldad ån vår stångjernshandtering, och dock har den på 100 år endast ökat sig några få skeppund, och befinner sig i nårvarande stund uti en ganska bekymmersam belågenhet. England har, likasom alla andra lånder, långe legat fjettradt under prohibitivsystemet, och bragtes derigenom slutligen i en högst kritisk stållning. Dess produktion var i vissa grenar onaturligt uppdrifven, och saknade afsättning; i andra grenar kunde man ej fylla konsumenternas nödvåndigaste behof. Dess statsmån insågo slutligen det ondas rot, upphåfde med kraftig hand de svåraste delarne af tvångsystemet, och ställde sakerna på -frihetens grund, som år den enda, på hvilken ett land kan såkert och varaktigt bygga sin välfärd. Den erfarenhet, som uppkommit af dessa nya förhållanden, år af vigt för andra lånder att inhemta. Vi hafva flera gånger anfört data, som visa de ofantliga fördelar England skördat sedan det adopterat frihetens och den ömsesidiga nyttans grundsatser; vi vilja i dag ytterligare meddela några upplysningar i detta hånseende, genom reproducerande af en artikel ur Economist, kallad: Ett på erfarenhet grundadt praktiskt omdöme, angående Navigationslagarnes upphåfvande. Af de fördelar, som genom frihandelssystemet tillskyndas ett land, består icke den minsta deri, att alla nåringsgrenar nödgas förlita sig på och sjelfståndigt utveckla sina egna krafter, i stållet för att såka ett konstladt och ovaraktigt stöd i regeringsmaktens tillfålliga skyddsanordningar. I förra fallet hafva de i sin egen hand grundvalen för en såker framgång; i det sednare bero de af åtskilliga förånderliga omståndigheter, såsom t. ex. den får tillfållet styrande ministerens åsigter, godtycket hos ett parlament, som år utsatt för yttre inverkningar, hvilka stundom åro för, stundom och oftare emot nårings-intressena, o. s. v. Ett intresse som undantagsvis blifvit skyddadt har alltid befunnit sig i en högst vansklig belägenhet. Den minst tillförlitliga såkerhet, hvarpå ett kapital kan vågas eller beråkningar, åfven de mest skarpsinniga, kunna uppgöras, år den, som erbjudes i företag, hvilka gynnas af förbud eller skyddsanstalter. Om man i detta hånseende i minnet återfår den långvariga strid, som afsåg å ena sidan spanmålsproducenternas och å den andra hela rikets, d. v. s. samtlige konsumenternas fördel och båsta, hvilken strid fördes från år 1815 ill 1846, eller från spanmålslagarnes inföande till deras upphåfvande, samt dervid ernrar sig den massa parlamentsmotioner, som