skapskretsen visat sig glad och tillochmed ironisk. — Nin bästa sru geheimerädinna — svarade han nu, men med största allvar — brefvet, som jag i dag så oförmodadt erhöll, fordrar ett för min framtid så afgörande steg, att jag har största orsak till mogna och allvarliga öfverläggninger med mig sjelf. — Hvad? — asbröt Merk, under det han tillbakahöll ett tviflande leende, aldeles som han vore oviss om Herder skåämtade eller ej. — Emedan jag för besvarandet af nåmnda bref, behöfver rådgöra med mina vånner, så tillåt mig, herr krigsråd, att under vågen meddela er saken, på det ni må sjelf döma, om den åfven kan interessera damerna eller ej. — Ack! från er mun blir den nog interessant! — ropade mamsell Ravanell — men vänta ni bara — vi fruntimmer skola nog åfverraska er! — efter detta skåmtsamma utrop ilade den muntra flickan till geheimerådinnan, som just gått framför spegeln för att påsåtta hatten, och hviskade henne i öI rat: — Tänk er, min vån, i dag har jag tillfålligtvis erfarit af pastorn, att det år hans födelsedag den 25 Augusti, således åtta dagar i morgon; han fyller då sina 26 år. —