Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1852, sida 1

densamma en krets öfver hufvudet; detta skall beteckna, att många år gått öfver hans hufvud. En envis narr. Man håller handknogarna mot pannan, för att utmärka en trindskalle. Glädje. Båda händerna slås tätt tillsammans och hällas intill hvarandra. Futtig och öfvergifven. Man stryker högra peksingret utåt det venstra, hvilket betyder ett utblottadt tillstånd. En hustru eller squaw. Man stryker med hånderna nedåt båda sidorna af hufvudet; det skall betyda långt här. Brånvin. Man knyter fast ihop högra handen och svånger den hit och dit öfver hufvudet. Tobak. Man håller högra handen så, som om man hade en lång pipa i den, drager den långsamt till sig och gifver ett puffande ljud ur nåsan, liksom om man utstötte rök; ty Indianerna råka företrådesvis utur nåsan. Pipa. Rörelsen år lik den förra, men handen hålles stilla. Skjutgevär. Man håller armarna så, som om man ville aftrycka ett gevär. Krut eller Mjöl. Man håller fingrarna så, som om man tagit sig en pris, och gör sedan så, som om man utströdde mjöl eller krut. Salt. Högra pekfingret lågges på tungan. Torkadt kött. Man låtsar skåra eti stycke kött så som indianskorna stycka bufflar. Drifva handel. Man lägger två finger i kors Öfver hvarandra. Byta. Man gör en råt vinkel med båda pekfingrarna. Solen. Man sormerar en cirkel med tummen och pekfingret, så, att fingerspetsarna komma tillsammans.