444— VA 17vJ TEM RAMEN PURPUR VU De Inrikes Nyheter. Götheborg. Hr P. Antonio med sållskap gaf i går å Bloms stora sal sin första representation. Hr A. visade sig vara den båsta halansör på spånd lina, som hår varit sedd, sedan Pietro Bono, djerf i åminnelse, hår gjorde sina halsbrytande konster. Marmorbilderna voro artistiskt grupperade och förtjenade allt loford, sårdeles Bystråms Abels mord samt Winkelmans Ajaxs flykt och Procris då Cephalus utdrager pilen ur hans bröst. Den bengaliska elden vid sista gruppen kan gerna undvaras, helst den mera stör ån höjer effekten. Hr C. Nyman visade sig åfven såsom en djerf akrobat, då han, utan någon slags balanserstång med ena foten stod på den svångande jernträdslinan. Bifallsyttringarna voro allmänna och talrika. Af dagens utlåndska tidningar inhemtas, att kongl. svenska jernvågsbolaget för banan emellan Köping och Hult på Londons börs negocierar ett lån af 416,670 K i aktier r af 6 K. Under dagens Rättegängsoch Polissaker, förekommer ett förhållande hvarpå vi ansett oss böra såsta någon uppmårksamhet. Till följd af åtal för lönnkrögeri, har en person blifvit nödsakad att förete ett kontrakt, som beråttigade honom att hålla krosrörelse, derigenom att han arrenderat en annans råttisheter. Hvad hår år af vigt att observera, år den arrendesumma arrendatorn förbundit sig betala till krogråttigheternas innehafvare. Denna summa uppgår nemligen till icke mindre ån 660 rår rgs om året. Håraf synes att den minimi afgift magistraten bestämt för krogråttigheters begagnande under detta år, nemligen 100 rdr bko, icke år betungande, utan attden allt för vål kan förhöjas, och åndock lemna en god behållning åt innehafvarne. Det synes vara allt skål att stadskassan drager all den vinst den kan af en handtering, som icke minst bidrager till de stådse växande utgifterna får fattigvården och fångvården. — Såsom ledning för omdömet i detta fall, att beakta vid den förestående regleringen af stadens krogar för nästa år, torde äfven böra nåmnas, att inom Majorna årliga arrendet för hvarje krog i medeltal lårer uppgå till öfver 400 rdr rgs, en afgift, som kroginnehafvarne sjelfva vid den hållna entreprenadauktionen frivilligt åtogo sig. Krogarne inom staden böra kunna betala åtminstone något mer ån de i Majorna, alldenstund de äro relatift till kroggästernas mångd fårre till antalet. Ju mera lönnkrögerierna blifva uppspårade och efterhållna, ju mera vinst hafva äfven de privilegierade krogarne. — Under sådane förhållanden kunna krosrättisheternas innehafvare icke ha något rimligt skål till klagan, ifall de få sina dasgifter förhöjda, ty det synes ju tydligen att de kunna betala långt mer ån de göra, och så långe de åtnjuta ett privilegium, böra de dfven betala allt hvad detta privilegium är vårdt. De skulle i annat fall få åtnjuta ett företräde i samhållet, som andra nåringar, hvilka mer ån krogarne gagna det allmänna, icke åga.