Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 oktober 1852, sida 1

cisco. Tillförene kunde guldet i Californien blott proberas och formas i pjeser af 50 doll., men ej utpräglas i guld. 10:o Befolkningen utgjorde enligt den sista solkräkningen den 1 November 1850 (7:de folkråkningen): fria hvita: 19,668,000; fria kulörta: 419,000; summa fria: 20,087,000. Slafvar: 3.179,000; summa kulörta, fria och slafvar: 3,598,000. Totalsumman af hela befolkningen: 23,685,000. De tre mest befolkade stater åro: Newyork med 3,090,000 inv., Pennsylvanien med 2,311,000, Ohio med 1,977,000 (alla tre fria stater). De tre minst befolkade åro: Florida med 48,000, Delaware med 89,000, Rhode-Island med 147,000 inv. De tre yngsta staterna hafva redan följande befolkning: Wisconsin 304,000, Jowa 192 000, Californien 200,000. Resultaten (i runda tal) af de 7 folkråkningarne hafva varit följande: 1790. 1800. 1810. 1820. 3,930,000 5,306,000 7,240,000 9,638,000 Häraf slafvar: 698,000 893,000 1,191,000 1,538,000 1830. 1840. 1850. 12,867,000 17,063,000 23,145,000 ) Häraf slafvar: 2,009, 000 2, 487, 000 3,176,000 Håraf synes att ehuru slafvarnes antal ifrån 1790 till 1850 mer än fyrdubblats, så har dock antalet af fria betydligt ökats i förhållande till slafvarne, så att då dessa sednare 1790 utgjorde mer ån 5 af befolkningen, så utgöra de nu ej mera ån något öfver 5p. Ståder med mer ån 100,000 inv. voro år 1850 följande: Posla ä 612,000, år 1790 Newyork 33. 000 och Brooklyn 0. Philadelphia. . . 409000, år 1790 42,000. Baltimore. . . . 169,000, år 1790 13,500. Boston. . . . . 138,800, år 1790 18,000. Neworleans . . . 119,000, år 1810 17,000. Cincinnati . 116,000, år 1800 750. Utomdess må nåmnas S:t Louis med 83,000, Albany med 50,000, Providence, Buffalo, Charlestown, Washington, Louisville mellan 40 å 50,000. 11:o Offentliga undervisningen. a) Högre anstalter. År 1851 funnos i Förenta Staterna 150 till den högre allmånna undervisningen beståmda offentliga skolor, colleges, med ganska olika uppgifter och utrustning i afseende å medel och lårarekrafter. Många af dessa kallas universiteter. De betydligaste åro: Harward-universitetet, i Cambridge vid Boston, stiftadt 1636, med 20 lårare, 293 lårjungar, ett bibliothek af öfver 84,000 band. Tillsammans hafva derifrån 6,342 lärjungar utgått, af hvilka l, 707 blifvit prester. En lärjunge betalar årligen 180 doll. Undervisningstiden på året 40 veckor. Yale College, i Newhaven, Connecticut, med 22 lårare, 432 lårjungar, bibliothek af 51,000 band; betalning 124 till 154 doll.; 40 veckors undervisning om året. Universitetet i Philadelphia, Pennsylvanien, 7 lårare, 88 lårjungar, bibliothek af 5,000 band. Darmouth College i Hannover, N. Hampshire, 9 lårare, 225 lårjungar, bibliothek af ) Öfverensstämmer icke alldeles med den föregående, af spridda uppgifter beräknade summan.