Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1852, sida 1

efter det utrymme de upptaga. Under 8 sk. DKO IMIOTes 11 Tr — utaf breslådor tillryggalagda mil 46,54 1,423. Kostnaderna härför 2, 724,426 doll. Antal af postembeten 18,417. Bruttoinkomster af posten 5,552, 971 doll. Utgifter 5,212,953. Nettobehållning 340,018. Under årets lopp ägde 6518 nya utnåmningar af postmåstare rum, neml. 2600 för afsked, 233 för dådsfall, 262 för nedlåggande af embetet, 1979 för inråttandet af alldeles nya poster. Äfven i de Förenta Staterna bekråftar sig den erfarenheten, att portots stora nedsåttning visserligen i början kan göra någon minskning, men snart och fortfarande ökar postintraderna. År 1845, det sista med den gamla taxan, visade följande resultat: brefporto 3,660,231 doll., tidningar och flygskrifter 508,765 doll. Summa inkomster: 4, 289,841. Summa utgifter: 4,320,732 doll. Resultaterna af det sånkta, likformiga portot åro följande: a) a ja jjä 20 00 20 20 00 OR 2 4 h 8 8 ld 280 099 861 188 ohuOdJ014 T9L p08 lÅ6 l69 Å— — S — —. —T— —2 Anmärkningsvärdt är att postens transporterande blifvit dyrare på jernvågarne än på de gamla landsvägarne, emedan vid de förra ej någon konkurrens förekommit. De stora posterna öfver hafvet gå nästan alla med beiydlig förlust. 1850 utbetaltes af Unionsregeringen för poster från New-Vork öfver Southampton 200,000 doll. Influtet porto blott 57,000; från Charleston till Havanna, utgifter 50,000; inkomster 22,000 0. s. v. Posttaxan år: enkelt frankeradt bref 3 cents (nåra 6 skill. rgs sv.) inom 3000 eng. mils afstånd, derutöfver 5 cents; ofrankeradt 6 och 12 cents; öfver hafvet eller till utrikes ort (der ej sårskilda öfverenskommelser finnas) 10 och 20 cents. Dubbelt bref betalar dubbelt. Tidningar: veckoblad åro inom den krets der de utgifvas fria; andra tidningar, flygskrifter o. s. v. ånda till ett unz i vigt: till 500 mil 1 c., 500—1500 mil 2 c., 1500 —2500 m. 3 c., 2500—3500 m. 4 c., öfver 3500 m. 5 c. för hvarje nummer. PDoströrelsens tillväxt år följande: Postembeten. Mil postväg. Ink., Doll. 37,935 1790 funnos 15 1,875 1800 , 903 20,817 280.804 1810 , 2,300 36,406 551,684 1820 , 4,500 72,492 — 1,111,927 1830 8,430 115,176 1,950,583 1840 13,468 155,139 — 4,484,652 1850 18,417 178,672 — 5,552,471 7:o. Statsskuld. Åfven hår måste man vål skilja emellan Unionens och de sårskilta staternas statsskuld. a) Unionens skulder uppgingo 1850 till 64,228,238 dollars, största delen mot 5 4 rånta. Den nuvarande skulden år hufvudsakligen uppkommen till följd af kriget med Mexico, alldenstund år 1836 och 37 all skuld var nästan betald. Förenta Staternas statsskuld år mycket förånderligare ån hvarje annat lands, dels emedan ej sållan stora öfverskott göra stora afbetalningar möjliga, dels emedanvid stegring af utgifter man hår genast anvånder skuldsättning i st. f. skatteförhöjning. Vid Unionens grundlåggning 1791 utgjorde statsskulden, uppkommen genom befrielsekriget, dfver 75 mill. dollars. Ungefår vid f denna höjd bibehåll den sig till 1809, hvarefter den till 1812 sjönk till 45 millioner. Genom kriget med England steg den åter hastigt och högre ån någonsin, så att den 1816 utgjorde 127 mill. Långsamt aftagande utgjorde den sedermera 1830 Öfver 48 mill: 1831 öfver 39 mill., 1832 Öfver 24 mill., 1833 öfver 7 mill., 1834 öfver 43 mill., 1835