Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 oktober 1852, sida 2

Utrikes Nyheter FRANKRIKE. Paris d. 27 Sept. Hvarken NI Monitören eller de andra bladen innehålla några ytterligare underråttelser om den upptäckta sammansvärjningen. En korrespondent i Ind. Belge meddelar, att hufvudmannen skall vara en Elsassare vid namn Crammer, mekanikus till yrket; men denna uppgift förtjenar icke mycken tilltro. I Paris har man anstålt några husvisitationer hos bekanta demokrater, så t. ex. hos en af Ledru-Rollins ex-kommissarier, emedan man tänkte, alt sammansvårjningen möjligen kunde hafva förgreningar i hufvudstaden. En mångd arresteringar och utvisningar ha imellertid ågt rum i Marseille, Nimes, Carcassone och Toulouse. Det heter nu, att riksråtten och icke assisråtten kommer att döma de anklagade. Såsom vanligt vid dylika tillfållen gifva partierna hvarandra inbördes skulden för det tillämnade brottet; ån hetes planen vara utgången från legitimisterna, ån från republikanerna. Det troligaste torde vara, att partierna alls icke hafva att bestålla med denna sak, utan att det endast varit några öfverspända enskilta personer, som anlagt den infernaliska komplotten. Bonaparte hade den 27, kl. 9 på morgonen, på höjden af Hyeriska öarne gått ombord å Napoleon-, för att dermed i spetsen för flottan inlöpa på Toulons redd, der -3, 000 kanoner och 200,000 menniskor skola helsa honom-, och sedermera öfvervara det stora nautiska spektakel, som hela medelhafseskadern skall uppföra. Enthusiasmen i Marseille, under Bonapartes vistande derstådes, skildras som mycket stor; man ropade: lefve kejsaren och lefve napoleon III Det der allt börjar dock blifva stereotypa fraser. Enligt hvad enskilta underråttelser gifva vid handen har sinnesståmningen i Marseille ingalunda varit så öfvermåttan kejserlig. Man vill veta, att några dagar före Bonapartes ankomst hade måren sammankallat kommunalrådet, för att få antagen en adress, hvari begärdes -mera stabla och med landets Önskningar öfverensstämmande institutioner-; måren föreslog, att denna adress skulle antagas med acklamation; men i stållet uppstod en debatt, dervid flera medlemmar af rådet förklarade sig emot hvarje föråndring i regeringsformen. Adressen antogs visserligen sedan, men endast med 4 rösters pluralitet, nemligen 20 emot 16. Äfven i Valence lår emottagandet ha varit långt ifrån enthusiastiskt. Måren derstådes hade imellertid vid laga påföljd befallt illumination och fanors uthångning från husen! Påfven och kungen af Neapel hade hvardera såndt en gesandt till Marseille för att öfverbringa Bonaparte deras lyckönskningar. Köln. Zeit.förmenar, att alla omståndigheter göra det mer och mer troligt, att Bonaparte skall som kejsare (på grund af ett senatsbeslut) återvånda till Paris. Senaten går honom till måtes ånda till Tours och der undertecknas dekretet. — LIndep. Belge förmäler åfven, att dylika rykten äro i omlopp i Paris, men sätter icke någon tro till desamma. Äfven den andra valdagen i Paris har varit fullkomligt lik den första, d. v. s. att valmånnen icke ha brytt sig om att afgifva sina röster. Sjelfva Patrie förmåler, att omröstningen i de båda valkretsarna komme att annulferas, i brist på ett tillräckligt antal röstande. Det kunde likvål vara möjligt, att ett resultat ernås i 4:de valkretsen, hvarest finnes en viss tillstymmelse till valkamp, enår oppositionen der, såsom bekant år, uppställt hr Goudchaur