Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 oktober 1852, sida 2

Salon. Maria Serrato bar ankommit till hufvudstaden och 2:ne gånger med mycket bifall uppträdt å kongl. theatern. Vid sitt första uppträdande dorstädes, Fredagen den 24 Sept., välkomnades hon på det lifligaste med applåder och buketter. Signor Caggiati bar nyligen blifvit engagerad vid Hamburgs theater, der han med framgång debuterat som Edgard i Luciex. Hr Caggiati, bekant för Götheborgs publik sedan det Italienska operasällskapets tid, tillbragte förlidne vinter i Stockholm, utan att offentligen uppträda, och lärer då äfven begagnat hr Gunthers undervisning i sång. Ett Hamburgerblad, SJabreszeiten, yttrar om br Caggiatis debut: ÅSom Edgardo debuterade en hr Caggiati, enligt affischen från Scala-theatern i Milano, som likväl redan länge vistats här för att lära sig tyska språket. Den blygsamme unge mannens första uppträdande kan med skäl anses för gynsamt och lyckligt. Först och främst är hans röst utmärkt vacker och stark och slår an till och med i det saktaste piano, i sanning, vid den nuvarande sällsyntheten af tenorer, en skatt att värdera. Hvad som i alla fall, trots den vackra rösten, kunde frappera och missbaga, får skrifvas på räkning af det för honom främmande tyska språket, hvari han ej ännu synes hafva gjort några särdeles lyckliga framsteg. Hr Caggiatis andra röle var Raoul i Huguenotterna, bvarom nämnde blad bland annat yttrar: 4Han styrkte oss äfven nu i vårt omdöme om bans sköna stämma, men lät tillika vida mer än förra gången höra huru mycket, ja ofantligt mycket ännu fattas honom både i sång och spel, för att med välförtjent beröm kunna utföra partier af denna betydenhet. Om det förhåller sig så, som vi hört berättas, att denne sångare fått sig åtta dylika hufvudpartier bestämda, så är det mer än sannolikt, att han, i anseende till de många hinder, som ännu stå honom i vägen för att här röra sig fritt och obehindradt, ej allenast icke skall fullkomligt lyckas i något enda, utan att äfven hans röst måste lida af denna öfveransträngning. Vår oförgripliga mening vore derföre, att den unge mannen under den första tiden borde få sjunga sina partier på ett språk, i hvilket han är hemmastad, italienska eller franska.x — Modebulletin från Paris (d. 11 Sept. 1852). Helhvita drägter nyttjas mindre än för en månad sedan, utom i hvardagslag hemma. Den moderna formen på kappor blir lång och vid och sannolikt icke slät; de shawl-formade, som framtill bilda en slags talma, komma utan tvifvel att blifva mest eftersökta och bilda det herrskande modet. Broderier på stramalj hafva börjat komma ur bruk, och bomullsbroderi är och blir den förnämsta prydnaden på en verkligt elegant drägt. (P. T.) ::e:ii oooäcewiäDcceat