Grefve Carmagnola, af Mole-Gentilhomme. Andra delen. Venedig. (Forts. fr. N:o 226.) Hertigen fortfor att diktera: — Återkom så snart som möjligt till Milano, nya lagrar vånta er hår, och jag såger uttryckligt, att det icke gifves någon gunst på hvilken ni icke då skulle hafva råttighet att göra anspråk. På det ni ej må tvifla derpå, och på det att mitt löste må vara stadfåstadt af ett vittne, hvars vigt ingen skall kunna bestrida, betjenar jag mig af min dotters hand till nedskrifvande af detta högtid liga löfte. Bianca sjelf delar mina tånkesått och . Bianca uppreste sitt hufvud, bortlade pennan, såg sin fader skarpt i ansigtet och sade: — Till hvem låter ni mig skrifva detta bref? — Gissar du inte det? . . . . Till grefven af Carmagnola.