Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 september 1852, sida 3

des derifcån till förhör hos poliskammaren i Fredags, hvarjemte flera såsom vittnen åberopade personer äfvenledes voro nårvarande. Förhöret börjades med Eriksson, som medgaf, att hon framfödt barnet å aftrådet, men försäkrade, att hen icke sjelf, eller i assigt att förgöra det nedstörtat det i latrinen, utan att ett olyckligt öde dertill varit orsaken. De hörda vittnenas beråttelser voro imellertid så graverande för Eriksson, att poliskammaren, som remitterade målet till stadens rädhusrätts brottmåls-afdelning, förordnade, att hon imellertid skulle förvaras i stadshäktet, dit hon genast affördes. Hennes uppförande vid undersökningen visade in gen slags ånger öfver sitt onaturliga och grofva brott — hon stod lugn och likgiltig, som om saken icke angått henne. — Hvad hon kånde år icke godt att veta, men åtminstone förrådde hon det icke genom någon rörelse eller föråndriog i ansigtets muskler.