rande ansall på oss. Men samma orsaker frambringa icke alltid samma verkningar, och beviset derpå är, att just detta kavalleri, som nu så mycket oroar er, och ingenting annat ån detta kavalleri, skall förskassa oss seger. — J beklagen er äfven deröfver, att dagen lider till ända — jag deremot önskar och långtar att natten snart måtte inbryta, för att kunna gisva det sista afgörande slaget. Denna besynnerliga taktik tycktes uppfylla hans åhörare med outsåglig förvåning. — Ingenting år enklare, tillade han i en så såker och ogenerad ton, att man skulle kunnat tro honom icke hafva alla skrufvarne i behåll, — detta kavalleri består, enligt hvad vi veta, af fyra eller fem tusen man, alla försedda med de vackraste: rustningar, som någonsin blifvit förfärdigade i Venedigs verkståder. Men tusen af våra bågskyttar skola förslå att bringa dem i oordning och slå dem på flykten. — Tror ni verkligen det? ropade fursten af Mantua. — Ja, visst tror jag det, svarade grefven, J skolen få se det. Låt söka upp kapten Bramante. — — Tusen man infanteri skola angripa femtusen man kavalleri och fördrifva dem ur sin