Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1852, sida 1

— Det tillåter jag aldrig. — Och du skall följa mig. — Ah, det låter åndå något båttre. Men hvarför går ni det, min general? — Hvarför jag gör det! — Du skall presentera för mig den der berömda grefve von Lascaris, infödingen från Morea, som så årofullt blifvit blesserad vid Candia. Jag hyser den lisligaste önskan att göra hans bekantskap. Nåvål, min tappra och trogna Bramante, se inte så förbluffad ut, lågg ditt alltför mycket värdslösade hår i ordning, styr ut dig och gör dig så vacker, som om du stode i begrepp att börja eröfringen af en ny Ugolina — och sedan skola vi gå.