Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 september 1852, sida 1

AAAAi F— drade Irländare gjort till sin hemort, för att sätta sina anförvandter i stånd att äfven emigrera, af vår regerings auktoriteter uppskattas: 1848 till 480,000 E, och 1851 uppgingo de till 990,000 L. Emigrationen från detta land utgjorde år 1851 icke mindre ån 335,966 personer, af hvilka mera ån två tredjedelar utflyttade till nämnda stater. Man förwodar att den i år kommer att uppgå till nåra 400, 000. Så alvarsamma dessa tilldragelser än synas, så våcka de dock föga bekymmer. Detta lands befolkning ökar sig icke destomindre, och denna emigration år en lånk i den stora solkvandringskedja, som skall aflocka Amerikas, Australiens och Indiens rika och bördiga trakter deras skatter, så att dessa senare måtte tjena till föreningsmedel mellan gamla och nya verlden, hvilka framdeles med större förtroende och ökade materiella fördelar skola räcka hvarandra händerna, mer än de hittills gjort. ÄÅkerbruket år således icke i aftagande i detta land, utan sörökas och förbättras år från år. Vetenskap, konst och noga öfvervågd erfarenhet skola inom så år åstadkomma mer, ån man hittills anat, och mera ån något annat land nu producerar. Dessa betraktelser leda oss till undersökning af innevarande års produktion. Vi hafva derom endast gynnsamma underråttelser att meddela, — men innan vi tala om vår skörd, vilja vi icke förbigå att, enligt de berättelser vi inhemtat under de senaste dagarne, skörden i alla europeiska lånderna utan undantag, och åfven i Amerika utfallit afgjordt gynnande, i ett land något rikare, i ett annat mindre rik, men som det synes i alla tillråcklig för ett års konsumtion, och förmodligen ännu mer. Resultatet af skörden i Frankrike — så vigtigt för England; för det nåra granskapets skull — var helt nyligen ånnu tvifvelaktigt, till dess en officiel berättelse (i Monitören för den 29 Augusti) förmålte, att den utfallit fullkomligt tillräcklig och i några distrikter 25 4 öfver medelmåttan. Man påminne sig att våderleken i första hålften af förra månaden (Augusti), då vi hår just hade börjat skörden, var ganska oblid i hela vestliga Europa, likasom åfven hår i landet. Detta afbrott föranledde farhågor och framkallade öfverdrifna föreställningar. Men hvad som då icke nämndes i berättelserna, var (vi hänvisa till vår berättelse af d. 3 Aug.): — att en ganska rik skörd af förträsslig såd då stod på roten. Att tio dagars regn och blåst endast kunde förstöra en ringa del deraf, skall hvarje sakkunnig lätt begripa. Under den andra hålften af Augusti och ända hittilldags...har dock våderleken varit så gynnande, som man kunnat önska. Skörden år nu snart slutad, och vi hafva ganska grundade förhoppningar om en riklig medelafkastning. I Irland och Skottland år den enligt alla underråttelser ånnu rikligare. I England år visserligen mycket såd skadad, men massan år tung och mjölrik. Vi tala hår om hvete, korn och hafre. Alla andra produkter hafva äfven lyckats mer och mindre vål, tillochmed bönorna, om hvilka man sade att de slagit fel, visa sig nu båttre. Humleskörden blir åfven, om våderleken blir gynnande denna månad, utomordentligt god. Spanmålskonsamtionen år likvål hår i landet så stor och förökar sig oupphörligt, genom folkets vålstånd, att man har stora skål till den förhoppningen, att jordbrukets produkter under de kommande tolf månaderna skola komma att gålla något mera, ån under lika långa sistförflutna period. Af 1851 års rika och goda skörd år föga mera qvar, och tillförseln från utlandet år konsumerad. Man torde påminna sig att, efter skörden 1851, vackert, rödt sydengelskt hvete, vågande 63 å 64 Lb pr bushel, icke kostade mera ån 36 å 38 s. pr qvarter; i början af år 1852 steg det 10 till 12 pet. En dylik sort, af 1851 års skörd, kostar nu från 42 till 45 s., och vi hålla det för sannolikt att den icke skall falla synnerligt lågre, om skördens resultat skulle i höst och, i vinter visa sig så, som vi hår antagit för sannolikt. Alla europeiska och amerikanska lånder, hvilka producera hvete, skola under nåstkommande tolf månader tillföra oss mera ån under förra såsongen, emedan de hafva producerat mera.