Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 september 1852, sida 1

lena uppråtthöll hennes mod i dödens bittra stund. Du kan det icke, ty på samma gång som du antager den rang som dig tillhör och bevisar legitimiteten af din börd, så bevisar du åfven åktheten af denna skrift, d. v. s. din moders oskuld, på ett hundra , gånger klarare och mera öfvertygande sått, ån alla andra möjliga förklaringar skulle göra, i synnerhet förklaringar af denna man, hvilken hela Italien kånner endast som en furste utan samvete och utan ordhållighet. Hertigens medfödda feghet våxte i dubbelt mått inför detta mod och denna beslutsamhet. Han var i sitt palats omgifven af vakter och honom tillgifna hofmän, och dock var det vålde, som mod och redlighet utöfvade på honom, så stort, att han kånde sig båfva och blekna för Carmagnolas oförskräckta hotelse. Denne fortfor, i det han stadigt fästade sina blickar på hertigen: — Ni ser, furste, att de rykten som gingo om tillvaron af två döttrar, och om den enas, prinsessans Biancas illesitimitet, icke voro så alldeles utan grund, som ni vill påstå. Ni har antagit mig till måg, och jag år mycket tacksam derför, men ni torde sjelf inse, att grefven af Carmagnola endast kunnat ef