Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 augusti 1852, sida 2

Ärsvexten. Andra berättelsen från Calmar lån: Genom brist på regn, i förening med stark värme, hafva, sedan första berättelsen afgafs, sädesväxterne i allmänhet betydligen försämrats. Rågen, hvilken, då torkan tog sin början, i det närmaste uppnått full utbildning, har dock lidit endast i så måtto, att den bringats till förtidig mognad, hvarigenom kornen blifvit små. Skörden anses i allmänhet vara fullt medelmåttig och mångenstädes ymnig. Med hvetet är förhållandet ungefärligen lika. Korn, hafre och blandsäd äro deremot af torkan så försämrade att, med undantag för sidländ och väl gödslad jord, högst ringa skörd anses vara af dessa säden att förvänta. På några ställen är missväxt förhanden ända derhän, att man af sädesfälten icke kunnat hemta annan fördel, än att låta dem af kreaturen afbetas. Ärter, bönor och vicker äro likaledes mycket klena. Potäterna hafva på bördig jord temligen motstått torkan, men på åkrar af svag jordmån och högt läge är potatisstjelken nära förvissnad, så att afkastningen i allmänhet förmodas blifva under medelmåttan. Höskörden har deremot varit ovanligt god. Andra beråttelsen från Kronobergs lån: Hvete, deraf dock föga blifvit utsådt, lofvar god skörd; Råg synes komma att lemna knappt medelmåttig af