Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 augusti 1852, sida 1

Under aftonens tystnad reste Carmagnola tillbaka till Milano, dit vi vilja skynda honom i förväg. VIL Francesco Sfsorza. Tre personer voro församlade i ett af hertigliga palatsets rum — nämnligeu hertig Visconti, Francesco Sforza och handsekreteraren Ericcio. Den sistnämnda hade just nyss skrifvit ett bref, dikteradt af Visconti, till dogen i Venedig. Med sin höga välbildade växt, sitt vackra ansigte med de manliga, regelbundna dragen, sin eleganta klådsel, hvari rikedom och smak ännu mera upphöjdes af hans personliga företråden, bildade Francesco Sforza en jögonfallande motsats till hertigen och hans handsekreterare. — Ni ser, signor Sforza, sade Visconti till den unga capitenen, att jag, då jag i er nårvaro afhandlar mina vigtigaste angelågenheter, vill gifva er ett bevis på den hågaktning, som jag hyser får er. — Jag har redan insett det, min furste,