Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 augusti 1852, sida 1

England i sträfvandet att leda äverldshandelnoy. Hittills har England ensamt monopolet, och det förkofrar sig betydligt. emedan det icke regleras af lämmande lagar-, och skulle förkofra sig ännu mer, om vi icke vore bundna af några handelstraktater med andra nationer. Hvad lifsmedlen betråffar, så år förändringen nåstan ånnu utomordentligare. Förut, då importen af flera slags södoämnen var aldeles förbjuden, af andra åter belagd med håg tull, var man för det mesta inskrånkt till vårt eget lands produktion, eller nödgades i svåra år importera några tusen qvarters hvete till höga priser och tullumgålder, och slagtboskap åfvensom andra artiklar af dylikt slag kunde de arbetande klasserna af befolkningen ofta nog aldeles icke konsumera, eller åtminstone endast i små qvantiteter, emedan lagen förbjöd att köpa dem af grannfolken. Men sedan tio år tillbaka komma lifsmedel i stora massor tullfritt hit från alla delar af Jorden. Arbetsklasserna konsumera vida mer ån förut, och för mindre kostnad. Hvem vill vål påstå det vara båttre att konsumera litet af fattigdom, ån att konsumera mycket ilölje af vålstånd? Är således principen riktig, så behåfver det vål ej först bevisas, att nationen aldrig förr befunnit sig i en så gynnsam stållning som i senare tiden och för närvarande. Med denna öfvertygelse och i denna mening år det vål af föga vigt hvilken politisk tendens det nyvalda parlamentet har. — Men det år nåstan otvifvelaktigt, att det skall utveckla en stark majoritet till fördel för utvidgning af handel, fabriksindustri, tankefrihet och hvarje annan förnuftig social frihet, under kraftiga och förnuftsenliga lagar. Likaså skall åfven vår nya konservativa styrelses medlemmar inse — och det ha de redan insett — att endast den ande, som vi nyss nåmnt, kan tjena nationen; — hon påkallar den också under tystnad, och enhvar vet att en annan skulle blifva tillbakavisad. Det gifves blott en method att befordra denna nations sanna materiella interessen, — den år nämnligen det gamla bekanta -Laissezsaire--systemet. Detta år tycks åter blifva utomordentligt gynnsamt i afseende på vårt lands spanmålsproduktion. En sex veckors ganska varm våderlek har mycket befordrat sådens mognad, och i stållet för en sen skörd, som man våntade i våras, hafva vi oförmodadt, fått en tidig, ty redan nu pågår skörden nåstan öfverallt i landet. Hvetet blir mycket gifvande, och om vådretunder de 4 nåstföljande veckorna blir endast någorlunda gynnande — båttre ån nu kunde det icke hafva varit — så blir åfven qvaliteten vigtig och ganska mjölrik. Af korn och hafre skördas åfven mycket och af förträfllig qvalitet. Man har några dagar klagat öfver potatesen, men vi hafva orsak att tro, att denna klagan år ölverdrifven, och etter all sannolikhet blir skörden af denna jordfrukt åfven riklig. Det år mer ån sannolikt att det engelska hvetet efter slutet af pågående skörd kommer att gålla från 33 till omkring 40 s. per qvarter. Dessa priser åro omkring 10 proc. under dem som nu noteras i marknaden och i priskuranterna, men högre pris ån det vi hår anfört får man vål ej vånta sig. Det år vål knappt nödigt att tillågga, att priset på det utlåndska hvetet kommer att reglera sig efter priset på det inländska. Mais, hufvndsakligen af de goda, mjölrika sorterna från Donaustranden, blir i Irland år från år mer begårligt, och emedan priset derå under senare tiden varit ganska billigt, så betviflar man att det kan blifva lågre, åfven om, hvilket vi hår ofvan antagit iår sannolikt, priserna på andra spanmålssorter skulle falla. Humlen frodas mycket vål och man hoppas en ganska riklig skörd. Underrättelserna om guld produktionen i Californien och Australien fortfara att låta lika gynnande som förut. Man kan således icke förundra sig Öfver, att qvantiteten at hullions ökar sig i alla folkrika länder, och då den i Nordamerikas förenta stater och Frankrike mera ån förut cirkulerar i myntform, så år dess verkan på dagliga trafiken och handeln i allmänhet i dessa länder högst fördelaktig. Hår i landet behöfs ingen förökning af guldmynt; bankernas organisation och den I låttnad de erbjuda för den inlåndska handeln,