Korrespondens. London den 3 Aug. (från Suse Sibeth). En af våra skickligaste statsmån liknade år 1843 detta lands manufaktur-in dustri vid en vattentunna som beståndigt rinner öfver, och visade derjämnte dårskapen att vilja försöka håmma eller förminska flådet. Före år 1841 voro nåstan alla rååmnena belagda med tull, visserligen icke högt, ty redan sedan 1824 hade kloka mån visat huru oriktigt det år att belågga rååmnen för fabriker och lifsmedel med tull — men för nåstan hvarje artikel erlades tull. Ungefår vid den tiden, eller före år 1840, förspunnos vid våra fabriker ungefår 20,000 balar bomull i veckan, årliga importen af fårull utgjorde under 200,000 balar. Nu förspinnas 40,000 balar bomull i veckan, och mera ån 300.000 balar fårull importeras årligen. Vi skulle kunna anföra dylika resultater rörande de flesta andra artiklar, men vilja icke tråtta våra vånner med en hop statistiska upp gifter. Vi hafva oftasagt och upprepa det nu, att, hvarför icke mera af andra lånders rååmnen, hvilka lemna våra fabriker stoff och underhåll, införes, så år orsaken dertill ingen annan ån den, att det icke fanns mer deraf, ån tillförseln till Europa under de senaste åren visar. Man hoppas dock med tillförsigt att Amerika framdeles kommer att leverera mera bomull, China mera silke, Australien mera ull, Indien mera indigo och Europa mera lin, födoåmnen o. s. v. Hår i landet finnas praktisk kunskap i fabriks-industri, maskinbyggnad eller materialier att hastigt åstadkomma sådant, kapital och alla andra förnödenheter i så stort omfång, att intet qvantum, som skulle kunna lemnas under de nåstföljande åren, vore för stort, att på en enda säsong blifva sörarbetadt och konsumeradt hår, tillochmed utan betydlig sånkning i pris på de sårskilda artiklarna. Amerika kommer en gång att rivalisera med