Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 augusti 1852, sida 1

Article Image
2 — — —— — dock förmå sig att i November ändtligen blifva medlem af det konvent, som reviderade New-Hamshires författning. Ibland medlemmarne af detta konvent befann sig åfven Levi Woodbury, medlem af Förenta Staternas högsta domstol. Icke desto mindre blef Pierce enhålligt vald till president. Presidenten Polk erbjöd honom 1845 en plats i kabinettet, såsom Förenta Staternas generalprokurator; Pierce afslog dock detta anbud. Men, då New-Hamshire år 1847 skulle uppstålla ett antal frivilliga till det mexikanska kriget, intrådde Pierce, hvilken af kårlek till ett lugnt lif afslagit den honom erbjudna ministerportföljen, som simpel soldat i armåens leder. Han avancerade emellertid hastigt till öfverste och sedermera till brigad-general, och utmårkte sig genom sin djerfhet i slagen vid Churubusco och Contreras. Öfverbefålhafvaren Scott gaf honom mycket loford och utnåmnde honom, efter Mexikos eröfring, till president i den komitk, som afslåt vapenstilleståndet med Mexikanarne. Staten NewHamshire förårade honom, vid hans hemkomst, en hederssabel, som hade kostat 1,000 dollars såsom ett tacksamt erkånnande af hans bedrifter i kriget mot Mexiko. Pierce drog sig derpå åter tillbaka till advokatlifvets lugn. Han har utmårkt praxis. Då det demokratiska partiet i New-Hamshire i år beslåt föreslå honom som kandidat till presidentporten, upptrådde Pierce offentligen deremot och bad det råsta på en annan kandidat. Och verkligen var det också staterna Mississippi och Tenessee, som vi förut sagt, hvilka först föreslogo honom uti konventet i Baltimore. Ehuruväl partihatet i Förenta Staterna år håftigt och oråttvist emellan de motsatta partierna, så låta dock whigbladen Pierceis moraliska karakter vederfaras full råttvisa, och general Scott, whigpartiets förnåmsta kandidat, utmårkte ju brigad-generalen Pierce i det mexikanska kriget. Deremot såga whigbladen, att Pierce endast år i besittning af medelmåttiga sjålsförmögenheter, att han ledes af partiåsigter och att han hvarken i senaten eller i representanternas hus kunnat intaga någon imponerande stållning. Den nåsta enhålliga råst-majoritet, som Pierce erhåll i Baltimore af de der från alla delar af unionen församlade mycket utmårkta mån, utan att han sökt stålla sig in hos dem, ja, tillochmed nåra nog mot hans vilja, åfvensom den hår ofvan ur pålitliga kållor gifna framstållningen om hans lif, tala dock i håg grad för mannen. Ingen sörnuftig menniska tviflar på att ju hela det demokratiska partiet i unionen obetingadt skall råtta sig efter konventets utnåmning.. Sedan det vid de senaste valen i de flesta af de sårskilda staterna visat sig, att det demokratiska partiet år till antalet starkast, så kommer sannolikt Pierce, liksom Washington, mot sin vilja, att till hösten 1852 erhålla den hågsta vårdighet, som en medborgare i Förenta Staterna kan uppnå. (Forts.) — n555

3 augusti 1852, sida 1

Thumbnail