Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 augusti 1852, sida 1

ugstullen, i J. P. Löfgrens vid gamla Varfsgatan i Majon g 45 bokstäfver; men för större stilar beräknas priset nedföljer. ———————— sttt ka att komma öfverens om valet af en kandidat af sitt parti till presidentskapet. Det demokratiska partiet har redan hållit sitt konvent i Baltimore. 287 representanter från alla staterna samlade sig der den I Juni. En oräknelig skara Amerikanare lockades af denna församling till Baltimore. De särskilda kandidaternas anhångare ejorde sig all möda att så hvar sin kandidat utnämnd. Båsta utsigten tycktes denna gång följande hafva: General Cass från Wisconsin, en veteran, hvilken utmårkt sig säsom befålhafvare i åtskilliga krig och som åger betydligt inflytande i senaten, och domaren Douglas från Illinois, en utmårkt advokat, likaledes senator, som långe varit domare och derför bibehåller denna hederstitel, en man af omkring 40 års ålder, som kallas den lilla kåmpen, emedan han år liten till våxten, men genom sina stora själsförmågenheter redan tidigt förvårfvat sig ett så berömdt namn, att han kunnat komma i betraktande som kandidat vid presidentvalet; vidare nåmnde man Buchanan, förut minister, och Marcy, förut guvernör i Newyork, åfvensom general Houston från Texas. Men då ingen af dessa kandidater under de 4 första dagarne lyckades erhålla två tredjedelar af alla rösterna, hvilket antal man beståmt såsom minimum, så fortsattes omröstningen. Först på konventets femte dag, den 5 Juni erhöll Pierce i 35:te omröstningen 15 röster. De på honom fallande rösterna växte emellertid till den grad, att han vid 49:de omröstningen fick 283 röster, Douglas 2, Cass och Buttler hvardera en röst. På detta sått blef Pierce nåstan enhålligt förklarad för det demokratiska partiets kandidat. Alla tecken antyda att detta partis numeriska styrka år störst, och det år derför föga tvifvel att ju Pierce till hösten kommer att blifva Förenta Staternas president. Hvem år den der Pierce?frågade torybladen hånfullt. Man har knappt någonsin förut hårt honom omtalas. Redan för flera månader sedan talade tidningarna dagligen om de sårskilda presidentkandidaterna och om deras utsigter, men angående Pierce herrskade den sullkomligaste tystnad. I de många talen i kongressen nåmndes han aldrig. Och nu framträder plötsligen på scenen denna homo novus, som hvarken har såte i senaten eller i representanternas hus, och som icke en gång åger så mycken årelystnad, att han företager det aldra minsta får att erhålla den håga hedersposten som president öfver 25 millioner menniskor. Pierce år advokat i Loncord, en stad med några tusen innevånare i New-Hamshire. Hvad år det då som går denne advokat i en småstad beråttigad att erhålla exekutiva makten dfver ett måktigt folk och såtter honom i folkråttslig förbindelse med Jordens högsta och måktigaste furstar? Hans utmårkt moraliska karakter tycks vara en af de förnämsta egenskaperna som ledt konventets uppmårksamhet på honom. Dessutom åmnar han i slaffrågan icke vara emot de södra staternas åsigter. Ty staterna Mississippi och Tenessee röstade först på honom, efter dem kommo New-York, Pennsylvanien, Maryland och de norra staterna. En man från norden, född i NyaEngland och uppfostrad bland puritanska familjer i nordöstra delen af unionen, är således hyllad och omtyckt i södern af unionens rika slafägare. I I I Pierce år emellan 40 och 50 år. Hans fader, Benjamin Pierce, var officer i frihetskriget 1812, general i kriget mot England, sedermera flera gånger guvernör i staten New-Hamshire. Sonen, Franklin Pierce, blef redan som mycket ung medlem af representanthuset i staten New-Hamshire och senare dess speaker. År 1833 valdes han till medlem af representanternas hus i kongressen; efter valtidens slut skickades han, nåstan utan opposition, åter dit; sedermera (1837) utnåmnde honom den lagstiftande makten i New-Hamshire till senator på kongressen. Sedan han varit senator från 1837 till 1842, afsade han sig denna vårdighet, får att i lugn tillbakadragenhet i sin familjs skåte lefva och verka endast för sitt kall som advokat. Emedan det demokratiska partiet har öfvervigI ten i New-Hamshire, så skulle det varit mycket lätt för honom, som år en af detta partis betydligaste anhångare, att erhålla hvilket embete han ån måtte hafva önskat sig. Han Stl Älta VÖA hI:fÖ OHYDOTMÄÅÄL ARR ba