Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juli 1852, sida 1

brist på höslighet, som den unge herrn med röda plymen ådagalagt, då Carmagnola red förbi honom på torget, föresatt sig att uppsöka honom och ställa honom till ansvar får denna i hans ögon svåra förbrytelse mot hans herre. Så snart högtidligheten var slut, började han derför att genomstråfva staden ialla riktningar, och öfverallt se sig om efter den svarta baretten med råda plymen. Men sedan han förgåfves besåkt alla gator och grånder, de offentliga promenaderna och kyrkorna, insåg han den stora svårigheten att finna den han såkte. Nu kom han ihåg, att han var våntad hos måster Peraldi och, nöusakad att Åtminstone tills vidare afstå från hämnden öfver den skymf som vederfarits Carmagnola, tog han vågen till värdshuset Blonda Phoebus. Alldeles ovan att tygla sina passioner, gick han gatan fram med en brådskande fart, allt som kom i hans våg stötte han åt sidan, och svor högt öfver ödet, Öfver mannen med röda plymen och öfver sig sjelf, då han, i det han upplyfte sina ågon för att Öfvertyga sig att han var på råtta vågen, i andra åndan af gatan tyckte han sig se tvenne personer, af hvilka den ena, som var storvåxt och hade en krigisk hållning, just bar den svarta ba