Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juli 1852, sida 2

ning, som råder vid tjensternas tillsättande. Man frågar mindre ester om den sökande är duglig för tjensten, eller om han år en redbar och råttskaslens man, ån hvad relationer och slågtskapsförbindelser han har att åberopa. Det år med ett ord konsiderationerna, som göra sig gållande, och detta icke allenast vid utnåmningarne, utan åfven sedermera vid kontrollen ösver tjenstutösningen och i en mångd — o andra förhållanden. Den förnåmsta grundorsaken till det tidens onda, som år föremål för dessa reflexioner, år dock onekligen den slapphet i allmånna moralen, hvilken gör, att den oredlige och skurken så ofta icke allenast hjelpas ur knipan för momangen, utan ock i allmänna umgånget behandlas med öfverseende och fördragsamhet, då de tvårtom åtminstone der borde njuta sitt vålförtjenta moraliska strall. , En annan sida af saken i fråga år den, att oL., i motsats mot så många andra mycket låter man gå.större slerfvar eller tjufvar, icke kunnat få en så ringa summa, som 400 rdr, rangerad eller åtminstone — pass till utlandet. Hår kommer man att tånka på det gamla ordspråket: de små tjufvarne hänger man, men de stora Urr Röhss N Brusewitz hafva, såsom ågare atf Fredrikshalls sockerbruk i Norge, rönt afslag å hos regeringen framställda ansökningar, dels om kreditupplag i Stockholm får norskt socker, dels om befrielse från eller nedsåttning i ståmpelafgilten för dylikt, hit till riket importeradt socker. — Besälhafvaren i militårdistriktet, general-löjtn. grefve Löwenhjelm, vistas får närvarande hår i staden. I går afton vid niotiden intråffade en tillstymmelse till eldsvåda å Almedahls fabrik. Elden hade uppkommit i undra våningen af den flygelbyggnad som vetter åt trådgården, men bemårktes så tidigt att den kunde slåckas af på stållet varande personer. Från hr C. Petersens lithograsiska inråttning hårstådes har i dag utkommit, såsom extra nummer till ÄUrval ur sliegende Blåtter samt sårskildt till salu hos utgifvaren, och i alla rikets boklådor, a 16 sk. banko, samt på postkontoren med tillågg af postförvaltarearfvode, Kort och tydlig undervisning huru man skall förstå och bruka tS UUIHSta Lven-jämnte en utmårkt vål lyckad lithograsi öfver sjelfva runstafven. Förklaringen utgör en ny upplaga af den år 1143 i Upsala utgifna, och säväl det gamla skrifsom stafningssåttet åro oföråndradt bibehållna. Den na våra förfåders almanach år numera så råkad i förgåtenhet, att det yngre slågtet, som interesserar sig derför, bör anse sig stå i förbindelse hos hr P., som åter framdragit den ur glömskans sköte. TNTY 2 2 1