Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juli 1852, sida 1

heter gållande! Min Gud, hvad skall jag vål göra! Och hon föll i en lång och djup tankfullhet, tills hon plåtsligen lifvad af en glad tanke utbrast: — Ja, så skall jag göra det! — Gud sjelf har ingifvit mig dessa tankar. Derpå upptog hon ur sin barm ett pergament, som endast var skrifvet på ena sidan. — Denna bön, som abbe Monti gifvit mig, kan jag utantill, sade hon, och hvartill skulle jag båttre anvånda detta af den helige fadren oe pergament, ån att skaffa sanningen i ;Cen och mitt barn den ställning, som tillr detsamma? On tog en härnål ur sitt hår och asbröt udden på den, derpå uppvikte hon sin klådningsarm och slet bort bindeln från den genom tortyren sårade handleden. Blod framsipprade genast, hon doppade nålen deri och började att skrifva på den oskrifna sidan af pergamentet. Emellertid hade Ericcio återvändt till palatset. , Hertigen afvaktade konom tigande och sörsänkt i djupa betraktelser. — Nå, sade han, då handsekreteraren inträdde, hertiginnan? — 4 H