Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juli 1852, sida 1

ger mig, att vär vänskap länge kommer att sortsara. Francesco gick och Bramante begaf sig, sedan han en stund sett efter honom, åter till sina soldater, hvilka ånnu roade sig af den lilla Ascanios qvicka infall. HI. Hertiginnan. Hletrtiginnan Beatrix Visconti förråttade just sin bön, då kriccio intrådde i hennes fångelse. Hon steg upp och vånde sig långsamt om, för att se hvem som störde henne i denna högtidliga stund, då inga jordiska angelägenheter borde ställa sig emellan henne och den högste domaren, inför hvars ansigte hon snart skulle framtråda. Vid anblicken af Ericcio försvann det uttryck af smårta och undergifvenhet, som hvilat öfver hennes drag, och lemnade rum för ett ådelt och värdigt lugn. Hon satte sig, plickade stadigt på honom, under det han hålsande bugade sig ånda till golfvet, och afvaktade tigande hvad bon hade att såga. Deltta emottagande bragte handsekreteraren ett ögonblick ur sattningen, och nans vanliga skarpt genomträngande blick äfvergot honom.