Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1852, sida 1

I I (Insåndt.) Då man i allmånhet synes hylla den åsigten, att -Srenska tidningen år ultra konservativ eller till och med reaktionår, anser sig insändaren böra fåsta uppmårksamheten på följande utdrag af en recension Öfver Manovills -3 år under och efter Ungerns frihets. — 2 strid,K som förekommer i en af numrorne för detta år: HAHsvad angår Gorgeys förräderi, så ligger det i öppen dag. Hans herrsklystna och egoistiska karakter kom honom att alltid i frimsta rummet tänka på sig I och sin makt, i stället för på det lands välfärd, för hvilket han skulle kämpa. Det reaktionära partiet har sökt förklara hans beteende, såsom föreskrifvet af hans ropalistiska sinne, som fann sig kränkt genom afsittningsdekretet. Men detta är falskt. Vid det stora krigsrådet i Gödöllö, der frågan om afsättningen först tramlades. hade Görgey icke den ringaste invändning att göra deremot; i proklamationer, som han sednare utfärdar, talas om den rättmätiga kampen Åför den Ungerska republikenoch för landets heliga rätt mot det Österrikiska våldet. Kossuth sjelf kallar han i ett bref för en herrlig antik karakter. Sitt första egentliga förräderi, föranledt endast af afundsjuka mot Dembinski, begick Görgey vid Kapolna, der han icke manövrerade efter ordres, utan efter sitt eget hufvud, och derigenom hindrade Dembinski att draga fördel af segern. Andra gången begick han förräderi, då han, sedan Österrikarne i Maj 1849 vor i grund slagne, i stället för att förfölja den upplösta och demoraliserade armken, för att tillfredsställa sin personliga fåfänga, företog han sig att belägra Ofen, hvarigenom fienden fick tid att hemta sig. De derpå följande förräderierna af Görgey begingos, sedan han redan börjat hvälfva ryska pianer i sitt hufvud och tjusas af rublernas klang. Vid Debrec-in lemnade han på ett skändligt sätt den hjeltemodige Nagy Sandor i sticket och åsåg lugnt med sina 40,000 man, huru denne general kämpade mot ett tredubbelt antal ryssar, och han var fullkomligt döf för bönerna om understöd. Genom hvarjehanda besynnerliga framoch återmarscher, förde man derefter armcen så, att den på alla sidor skulle kunna blifva innestängd af ryssarne, idkeligen förebärande, att dessa numera voro Ungrarnes bundsförvandter, tills han slutligen kunde utföra sitt sista stora förräderi vid Vilagos, hvilket i alla tider, hos alla kommande generationer och hos alla folk, skall brännmärka honom såsom en af de största nidingar, som jorden burit. Utan detta förräderi, är det sannolikt, att Ungern kunnat hålla sig och afbida vintern. Bem bade rensat Siebenbiirgen; Perczel var segrare i södra Ungern; Klapka hade från Komorn med sin arme gjort ett utfall, slagit österrikiska armcen och ärnade Just göra ett härtåg inåt Österrike, då underrättelsen om katastrofen vid Vilagos kom öfver honomjsom ett åskslag. Näst efter eller i jemnbredd med Görgey framstår ur denna tidsperiods historia en mörk och vidrig personlighet, Österrikiska fåltmarskalken llaynau, hvars (3tt g g