RN 2 8 RY NN sårdeles vål till pass i såningarne vid Wight, i hvilka man hoppas att fartyget i medlet af Augusti skall kunna deltaga. Man låser i Wermlandstidningen: -Ester den -dufning.som gränsbevakningen för någon tid sedan erhöll. synes den hafva blifvit uppryckt till mera lif och rörlighet. Så lårer under de senaste dagarne hr kapten Reinholdson ej gjort mindre ån tvänne beslag, det ena den 15 dennes å ett större parti Socker och manusakturvarar i Höljes, i Norra Finnskoga kapell, omkring 30 mil från stationen, och det andra den 20 Juni å ett parti manusakturvaror, på ett annat stålle, belåget omkring 20 mil från det förra. Dessutom låra några af de vid grånsbevakningskorpsen anstållda åldre och odugliga bitråden blifvit entledigade och nya raska karlar i deras stålle antagna.Från Wenersborg skrifves: sResande beråtta, att i Bohuslån regn fallit under de senare dagarne till sådan ymnighet, att vattnet stått en aln öfver landsvågen på åtskilliga stållen och att broar och broposter på vågen emellan Uddevalla och Strömstad flerstådes bortflutit. En hustru, som kom körande på ett al de vattenrikaste stållena af denna våg, tog miste och nedkörde i diket, der hon omkom genom drunkning; åfven håsten håll på att tillsåtta lifvet, men råddades af ankommande personer. Det hör eljest till sållsyntheter att drunkna på sjelfva landsvågen.2e Körande den förut omnämnda cause celebre, som vid Carlstads rådhusrått af kammarherren Schöldebrand anhängiggjorts emot generallöjtnanten, grefve C. 6. Löwenhielm, innehåller Nya Werlands tidningen följande nårmare upplysningar: -Herr general Löwenhielm var icke af sin vederdeloman vid detta tillfålle inståmd för något svaromåls asgifvonde, utan hade hr kammarherren endast inståmt tvenne vittnen, för att i händelse af dödsfall på ed höras, angående denna sak, hvars sammanhang, före vittnesförhörets afhörande af hr kammarherren Schöldebrand relaterades i ungefår följande ordalag: Anledningen, hvarföre jag i dag besvårar domstolen med detta vittnesförhör, år den, att generalen m. m. grefve Löwenhielm, med hvilken jag afslöt ett timmerkontrakt den 17 Januari, nyligen, då slutliqvid skulle ppsöras, pockande sordrat, att jag skulle göra några ändringar deri, som alla voro till hans fördel; men då jag under den form, dessa påståenden framstålldes, ej ansåg mig skyldig till någon eftergift, så har hr generalen på Lougs egendom, i sina egna rum och i nårvaro af löjtnanten och riddaren Ehrengranat, löjtnanterne W. Falck och Hedenstjerna samt förvaltaren på stållet hr Sparre, under de mest skymfliga uttryck, beskyllt mig för det skurkstrecket, att, vid afskrifningen af kontraktet, hafva mot åfverenskommelse uteslutit vissa punkter deri samt slutligen, att jag försåtligen afnarrat honom underskrift derå. Under medvetande af att denna skamliga och vanhederliga beskyllning år aldeles falsk, och att Jag vid denna affårs uppgörande gått till våga på det mest öppna sått, anser jag för en skyldighet mot mig sjelf, min familj och det samhälle, hvaraf jag utgör en medlem, att osfentligen tillbakavisa denna skymf, i synnerhet som ryktet om mitt så kallade bedrågeri, utmåladt i de svartaste fårger, redan blifvit vidt kringspridt, och min heder, det dyrbaraste jag eger, genom dessa skamlösa lögner är i fara att lönmördas. Jag vill derföre vördsammast anhålla, det domstolen ville tillåta att på ed, för dödsfall skull, få afhörda söljande vittnen, nemligen hr bruksförvaltaren Almqvist, hvilken till en del handlaggt denne timmeraffår, samt derefter hr löjtnanten Ehrengranat, som från början till slut agerat ut affåren för hr generalens råkning, oaktadt hi generalen vid det osvannämnda uppträdet sörnekade, det han gifvit hr löjtnanten ett sådan uppdrag. Hr Almqvist förklarades jälvig af domstolen hvarefter hr Ehrengranat fick aflågga sitt vitt nesmål i saken.I nåsta nummer skola vi, efter samma tid. ning, meddela protokollerna dfver detta vitt nesförhör.