Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1852, sida 1

Grefve Carmaguola, af Mole-Gentilhom me. Prolog. Kapiten Bramante. (Forts. fr. n:o 144.) Denna man var storvåxt, utomordentligt mager, och sick något krokig, oaktadt han icke tycktes vara mera ån på sin höjd 40 år gammel. Iians nalfblonda hår föll i så feta, svettdrypande flåtor ned på kragen af hans sammetotröja, att dess karmosinröda fårg bortskymdes af en glänsande svart betäckning. Hans ihåliga gulblska kinder, hans mattblå ögon och tjocka låppar samt hans långt nedtryckta panna ingåfvo afsky och vedervilja — en afsky så mycket djupare, och en vedervilja så mycket oösvervinnerligare, som hvarje drag i detta asskyvärda ansigte bar stämpeln af någon last, af böjelse för brott eller spår af någon låghet. Tid efter annan stannade han och tycktes vara sörsånkt i djupa tankar, derpå fortsatte han åter sin gång, hvarunder han svängde i luften med det lilla ridspö, som han hade i handen. Den unga piemontesaren märkte att man af vördnad för denna man nekade honom att gå fram, och alt man utan buller sökte aflågsna honom, för att förekomma ett larmande upptråde. Han fattade genast ö sitt beslut. Då soldaterna för tredje gången belallte honom att aflågsna sig, skuffade han våldsamt tillba