Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juni 1852, sida 3

Styckegods. Nytt sått att förekomma sjösjuka. En fransman m:r F. Curie har såsom bekant är i franska vetenskaps-akademien redan är 1850 uppgifvit ett sätt att bota sjösjuka, som består deri. att draga anden da fartyget gär ner och åter andas ut då fartyget stiger upp på vägen — hvilket grundas på den förutsättningen att plågan uppkommer från mellangärdets (diaphragmans) rörelse uppoch nedåt, verkande pa de phrenetiska nerverna på ett ovanligt sålt. En engelsk läkare, m:r J. Atkinson, har sedan i British Association upptagit detta ämne till behandling. Efter att hafva tagit i betraktande slerahanda rörelser — såsom de hvilka uppkomma genom gungning och åkning, hvarvid ofta qväljningar uppstå, — och visat att frivilliga sysselsåttningar af machinister och arbetare, hvilka förutsätta aldeles desamma slags rörelserna på bukhinnan m. m., icke föranleda till sadane obehagliga följder, beskref han den method som han funnit användbar att förekomma sjösjuka sålunda: Låt en person om bord, då skeppet arbetar på vågorna, såtta sig och hålla ett glas eller tumlare som år nåra full med vatten eller annat slytande ämne, samt på samma gång bemöda sig att förekomma våtskans utrinnande, genom att halla glasets wyaning så horizontal som mojligt. Då nan gör detta, skall hans hand eller arm, i följd af skeppets rörelse, synas förändrad i olrka stållningar alldeles som vore glaset attraheradt af en stark magnet. Fortsåttande sina bemödanden att bälla glasets mynning horizon tel, låt honom tilläta sin hand, arm och kropp, att genomgå desamma rörelser som de, hvilka iakttagas vid sagniag, hysliag, pumpning, trisskastning, m. sl., och hvilka de drifvas, utan all möda, nästan oemotständligen att förrätta. Han skall då finna att detta har den verkan att förekomma den yrsel och de qvålj ningar, som fartygets rullning och slångning frambringa hos ovanda sjöfarande. Om personen redan lider af sjösjuka dä han börjar detta försök, skall han, så snart han fattar det fyilda glaset i sin band och läter sin arm börja genomgå de nyssnamnda rörelserna, känno liksom dessa skedde mea hans egen fria vilja, och qvåljningarne skola genast blifva svagare samt snart upphöra, och icke återkomma så långe han läter sin arm och sin kropp intaga de ställningar i hvilka de liksom synas blifva dragna. Men skulle han motstå sin hands fria rörelse, då kånner han genast en smårtsam, döfvande känsla i hufvudet och qvåljningorne återkomma. Af denna sista omståndigheten slutar författaren, att magen först affekteras ifrån hjernan, snarare ån genom någon rubbving i underlisvet och inelfvorna, och han år af den meningen, att det hår beskrifna och prolvade såttet att förekomma sjösjuka, grundar sig på det faktum, att den ofrivilliga rörelsen som meddelas kroppen genom skeppets rullning och krångning, genom det beskrifoa medlet, skenbart föråndras till en frivillig rörelse. (B.) Död och Uf i London. I denna Jattestad, hvars befolkning är några hundra tusen menniskor starkare än i hela konungariket Norge, födes ett barn hvar 7:de minut, och hvar 9:de minut förekommer ett dödsfall. Efter senaste census var innevånarnes antal i London i rundt tal 2,362,000 själar. Om halfva medeltalen förblifva såsom under de sista 50 åren, så komma på 31 år lika många personer att dö i London, som Du befolkningen utgör; och dock skall, om befolkningen ökas i samma proportion som hittills, om 39 år bo dubbelt så många menniskor i London som nu. Innevänarnes antal i Liverpool, Englands andra stad i afseende på stöflöken, var år 1851 255,000; från 1811 till 1851 har innevånarnes antal i London ökats med 413,000 Hvartbän detta skall leda, och hvar man skall taga föda och tak öfver hufvudet åt sådana massor, är ingen lätt gåta att upplösa.