Modebullelin från Paris den 29 Maj 1852. Aldrig har det varit i den Parisiska modeverlden såsom nu. Något bestämdt mode gifves icke mer; och våra sabrikanter, våra modister åro så uppsinningsrika, allt hvad de producera år så vackert, smakfullt och klår så väl, att man måste beundra alltsammans. Svart nyttjas mycket, ofantligt, dock naturligtvis med jakttagande af den goda smakens fordringar och af hvad som klår båst; man får icke tro, att våra sköna svepa in sig i svart, såsom nunnor, utan Man ser den svarta fårgen företrädesvis i sammetsband och bandrosor, äfven på kulörta tyger; dermed besåtter man också battar, mössor, mantiller och skärp. Man gör de vackraste garnityrer och blommor af sammet, infattadt med små stråperlor, så vål upptrådda att de se ut som naturliga perlor, endast med mera glans än dessa. vinhärsfärgen (2), som på några år bade aldeles kommit ur bruk, år nu åter mycket i svang. Ingen ting kan vara tåckare ån en hatt af vinbårsfårg, med klådsel af tunga saconerade gazeband. — En annan hatt af allvarsammare utseende, men likvål icke mindre smakfull och modern, år af hvitt siden, dock äfven klådd med ett svart smalt sammetsband, som år kantadt med en liten smal blonde, Man begagnar dessutom sammet till en mårsd garnityrer och agrementer på klådningar och mantiller; men mest ser man den onvänd på håret till turbaner och smårre hufvudprydnader. (P. T.)