Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juni 1852, sida 2

ta namn, som hittills år okåndt, icke af honom blifvit uppgifvet, har han behagat kalla sig Hederstråm: troligtvis emedan man derigenom snarare skulle tro honom vara heder lig karl. En Fisk från Amerika . . . höll hårstådes i går förelåsningar, å Westmanlands nationssal öfver den nyare Engelska och Åmerikanska litteraturen. Hen heter till förnamnet D., och kan genom sina offentliga tal visa både Ictyophager och Ictyologer att Fisken har språkförmåga. — Korrespondenten var vål icke och afhörde hans föreläsningar, men han förmodar att de voro interessanta och hoppas att mången som var i tillfålle att njuta af det Fisken hade att meddela åfven gingo bort och togo — supen på fisken. En 9:årig gosee etillgrep för några dagar sedan en plånbok med omkring 30 rdr banko. Då polisen får brottet införde honom i håktet, ropade pojken af alla krafter: Söte herre, slåpp mej, de va bara på spektakel gjordt! ... För denna gång må det vara nog. ty hela nyhetsmagasinet år uttömdt och Korrespondenten kan icke berätta annat ån att han, når posten afgår med hans scripta, sitter, rökande ur sin pipa och — låser kandidat Båcklunds poetiska arbeten. Bland andra stycken af originalitet som deri förekomma år onekligen -Pipan? det sörnåmsta, ty når man genomlåser det och vet att studerande åro de som mest begagna pipa, finner man genast orsaken till den studerande ungdomens frihetskånsla, då man låser de måärkrårdiga orden: Kanonens dån ej lifva kan Mitt mod samt ge mig kraft och styrka, vid pipans dunder hvarje man Skall på sin ärsda frihet yrka.—1 —