Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1852, sida 1

Utrikes Nyheter. DANMARK. Man torde erinra sig, att stifisamtmannen på Island, upphåfde Althinget derstädes, innan förhandlingarne åfver lagutkastet angående Islands framtida sörsattningsenliga stållning blifvit bragta till slut. I anledning håraf hafva flera islåndska althingsmån och andra borgare anfört klagomål hos kungen. I en kunglig resolution häröfver heter det i slutet: -Under den förvirring i begreppen om Islands råtta och naturliga stållning, hvilken efter det förut anförda måste ant-gas halva blifvit vidt utbredd på denna vår 0, kunne vi icke anse det för låmpligt att för nårvarande lata förelägga utkast till lag om Islands sörfattningsenliga stållning i monarkien till betänkande. Deremot år det vår landssaderliga vilja, att det af vår högstsaliga fader inrättade islåndska althing på lagenligt sått skall fortsåtta sin verksamhet inom de i lagen beståmda grånser, tills dess den tid kommer, då vi finna det låmpligt att gifva andra reglor om Islands författningsenliga ställning i riket, hvilket ej kommer att ske, innan althingets betånkande, uti öfverensståmmelse med det i förordningen af d. 8 Mars 1843 Yå 43 gisna löfte, deröfver inhemtats. I förmåga häraf skola i år nya val söretagas till det lagtima althing, som skall sammantråda nåsta år.Kammarherre Hessen har i Dånischwalderoch Schwanzener-godsdistrikten i Slesvig uppdragits samma myndighet i alla administrativa årenden (undantagandes dem hvilka röra kyrkan och skolan), som förut utöfvats af den för båda hertigdömena gemensamma regeringen på Gottorp. Konstitutionsfesten har d. 5 med mycken enthusiasm firats på en mångd stållen i landet. I Nyborg hade chefen för en der förlagd jågarkorps, öfverstelöjtnant Neergaard begått den dumheten att förbjuda sina underlydande att deltaga i festen! FRANKRIKE. Den beryktade Granier de Cassagnac har i ett par artiklar uti ele Constitutionels på det vildaste sått farit ut emot den nuvarande liberala ministeren i Belgien och dess anhångare samt hotat, att Frankrike skulle afbryta sina handelslörbindelser med Belgien, så framt icke vid de stundande valen derstådes prestpartiet vinner seger öfver de liberale. Då nu på giltiga grunder påstods, att han skrifvit detta i belgiska prestpartiets intresse och på detsammas bestållning, så förklarade han, att hans ord icke varit något tom hotelse och ett tullkrig ingalunda år sråmmande för franska regeringens as