sot retelsemedel, konster, vetenskaper, eröftingskrig och inhemska rikedomar hittills kunnat frambringa. Tillfållena åre gynnande och man måste blott förundra sig öfver, att de icke redan långt förut blifvit upptåckta och begagnade. I Europa bo ungefår 250 millioner menniskor, af hvilka omkring fyra femtedelar genom några måktigare dynastier, medelst godtycklighetens makt hållas inom sådana skrankor i afseende på sin verksamhet, att den materiella och teckniska industrien fortskrider antingen ganska långsamt eller ock aldeles icke. Det år vål bekant, att i många europeiska lånder ånnu fattas landsvågar, kanaler och ondra primitiva hjelpmedel, och oÖnom bristen deraf hållas åkerbruk, boskapsskötsel och alla deraf beroende industrigrenar i ett högt inskrånkt tillstånd. I Amerika se vi deremot många lånder med den fruktbaraste jordmån i verlden och i allmånhet helsosamt klimat, men med en befolkning, som icke en gång utgör tiondedelen af den, som ganska beqvämt skulle kunna uppehålla sig der. Förenta staterna med Canada c. bilda i sin nuvarande utsträckning en större yta ån Europa, men räkna ånnu mindre än 30 millioner menniskor. De kraftfulla anglo-sachsiska menniskoracerna räknade i början af 17:de ärhundradet endast tio millioner, men hafva nu i båda hemisfererna våxt till nåra 60 millioner. Först för föga mer ån 200 år sedan började de de första engelska bosättningarna på Amerikas fasta land. Ar 1780 bodde omkring 2 millioner menniskor af de brittiska racerna i den del af Amerika, som nu utgör Förenta Staterna. Sedan dess har befolkningen nåra fördubblat sig hvart 20de år; — den var år 1800 — fyra, — 1820 — åtta, — 1840 — sexton millioner menniskor och kommer utan tvifvel att år 1860 uppgå till fulla 32 millioner menniskor, utom i Canada, der då sannolikt 4 millioner komma att bo. Att samma stora progression hos befolkningen icke kommer att fortfara framdeles kan man antaga för gifvet, men dock lemna rum för den förmodan, att mot slutet af detta århundrade redan mer ån 100 mill. menniskor af de kraftfullaste stammar skola bo och verka i Nord Amerika. Hvaraf kommer det att England och Amerika, med en sammanråknad befolkning af knappt 60 millioner : konsumera mer af allting ån andra nationer? Af allt det socker, som produceras på hela jorden konsumera Förenta Staterna i N. A. en tredjedel, England åfven en tredjedel, och resten förbrukas af jordens ölriga nationer; — med kaffet förhåller det sig nåstan på samma sått, endast med den skillnad, att England konsumerar i proportion betydligt mindre deraf ån Amerika. Af alla andra föremål för den. direkta konsumtionen förbruka dessa båda lånder vida mer ån andra. Fri industri åstadkommer större behof, och befordra följaktligen förbrukningen och handelns utvidgning. En ny verld bildar sig således i Nord Amerika. Hvarför skulle icke Europeerna vilja utvandra dit, når man påstår att der år rum och uppehålle nog för 500 millioner menniskor. bet år dock icke allenast Europeer som draga dit: icke allenast den menniskoström som rör sig från östern till vestern, nej, åfven från Indien och China strömma menniskor öfver Stilla Hafvets böljor till Californien Xc. Redan sistlidet år (1851) sloge omkring 20,000 Chineser ned sina bopålare Californien och hafva gjort sig omtyckta der såsom flitiga, skickliga och fredliga arbetare : nåstan alla teckniska yrken. Vi tro attredar nu ett dubbelt antal Chineser bo der i landet. China, med en ungefår 50 pCt större befolkning ån Europa, kommer att först detta guldland med stora menniskomassor, si —pP— mentet — tv hon lefde endast några timmar