Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juni 1852, sida 1

pbå -Skydebanen hade tecknat sig flera deltagare ån i fjol. I statsrådet förhandlas nu frågan om en nådig utgallring i holsteinska embetsmannakorhsen och synnerligast lårarekorpsen i Kiel. HBerrl. Tid.förväntar ett godt resultat. Ett engelskt bolag med hr Peto i spetsen har fått sig beviljedt anläggandet af en jernvåg genom Slesvig från Flensburg till Husum och Tönningen, samt från Tönningen eller Husum till Rendsburg. Genom utstråckningen till sistnämnde punkt sättes den i förbindelse med det stora europeiska jernvägsnätet. En kungl. förordning har utkommit om införandet af en ny författning i Lauenburg. Hertigdömet tillerkännes en representation, hvars samtycke fordras till utskrilvandet af nya skatter och till förändringar i skatteväsendet och hvilken skall höras vid nya lagars utsärdande och gamlas föråndrande. Äfven har den petitionsrätt. Den kallas -Ridderoch landskap och skall bestå af landtmarskalken (ågaren af godset Gudow), landtrådskollegiet — hvilket består af 3:ne till landtråder valde godsågare — och 15 valde deputerade, nemligen 3 utsedde af samtliga godsägare, 6 af ståderna och 6 af bönderna För att utöfva valrätten i ståderna måste man ega fast egendom till ett minimivårde af 600 Thaler eller i skatter till staten eller kommunen erlågga minst 4 thaler C. M. Råstråtten på landet beror af besittningen utaf minst 12 -morgen-jord. Från valrättens utöfvande åro alla uteslutna, som icke fyllt 25 år, stå under förmynderskap, ega mindre god frejd, hafva åtnjutit fattigmedel samt slutligen de hvilkas bo år under skiftesbehandling. Valen gålla för 6 år; landtdagen hålles så ofta regeringen behagar, och denna förhandlar antingen omedelbart eller genom en kommissarie med densamma. Landtmarskalken år sjelfskrifven president. FRANKRIKE. Iill följe af cen öfverdrifna strånghet vederbörande visa i alla politiska ting, har fruktan att blottstålla sig ernätt en sådan höjd i Paris, att man tillochmed i privata kretsar icke vågar resonnera om politiken. Maktinnehafvarne hafva nåra lyckats att göra Parisarne sullkomligt stumma i politiskt hånseende. Pressen föregår med sitt exempel i denna försigtighet och, förmedelst dess tystnad, år för nårvarande Frankrike, utan gensågelse, det land hvarest man minst vet hvad som passerar icke endast i Europa, utan åfven i sjelfva Frankrike. Pressens ögonblickliga tillstånd karakteriseras af UUnion på följande sätt:-Beståndig tystnad! Beståndig dåsighet och fullkomlig tomhet! Såsom en motsats till skaparen, som arbetade i 6 dagar och hvilade den 1:de, brukar parisiska pressen — som får dfrigt icke skapat något — hela veckan till ett far-niente; den hvilar 6 dagar och beståller ingenting den 7:de.Af samma matthet och dåsighet lider lagstiftande församlingen. Den 1 håll den ett ganska kort måte, i hvilket utan den ringaste diskussion med 180 röster emot I — 80 dep. mm Å I StHST,LLaLIS-å: c(ift hiartfa: Wilhalmenan A4 or hr