(lmsändt.) kallar sig Sophie Sager. ägra ord värdiga att adresseras till den, som Tänk ej att plumpt är starkt, och blygsamheten svag. Tro ej Catoners namn med cynisk fräckhet vinnas: Och vet, att knappt ett brott, så timmerhögt skall finnas, Som ej var planta först, i Skamlöshetens jord. Leopold. Ditt skalderykte behåll för dig; ,Misslyckad skald må du kalla mig. Då du ej kan med din tadlarvilja, På skaldekonsten och rimmet skilja, Så är, Carmenta, ditt snilles gräns Bestämd af careo och af mens. Din tro man allsicke dig förmene, Att hafva druckit ur Hippokrene; Men man blott ser af ditt snilleprof Den spark du fått af Pegasens bof. Den, som det ömkliga rätt uppfattar I dina -alster, allsicke skrattar; Men om du skrattar dig sjelf 4j hjäl Så går nog verlden sin gång likväl. En hviskning får du väl ändå tåla, Lik den, barberaren i sin håla Om konung Midas yppade Sen kungens hufvud han råkat se. Den, som du kallar en stackars vase Skall ej försumma sin pligt, som trase, Att diska smutsen ifrån din mun Om mer du anfaller utan grund. Gif mig ej råd, dem jag ej behöfver: Läs heldre humaniora öfver. Din hotelse mig allsintet bryr; Ty ringa fruktar jag en Satyr. Hvad jag mig kallar dig intet rörer; Det namn, som du uti skölden förer, Ej mycken ära just innebär, Om ock din penna ej klufven år. Ditt plumpa skrifsätt jag ej vill äga, Men dock jag, utan förtal, kan säga: Ditt språk är ord af en Propetid, Ditt snille, lånt af en Pierid. Vill du från framtida näpst dig skona, Så blif en Åvältalig Angerona; Stek sen den surstek, och smörj ditt krås — Du skall till steken ej sakna sås. Z Dexi et salvavi animam meam. Cicero.