Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 maj 1852, sida 1

Den lyckliga sjukdomen. Beråttelse af J. M. Rosen. (Forts. fr. n:o 120). — Du tycker då att hon är skönare än min syster? frågade Victor. i — Ja, hvarför skulle jag neka det? Din syster är skön mycket skön, men denna är skönare. Henne till, , bör priset. . — I — Det är så likt er, artister, svarade Victor, j tillbedjen det sköna tills j finnen något ännu skönare — då är det j förut tillbed: glömdt. — Nå än sen! är det icke det rätta? och hvem vet om denna är den skönaste? Hvem vet hva1 skönhetens urkälla är belägen? Hvem har sett idealernas ideal? — Du har således på nytt blifvit förälskad? PFörälskad? hvem säger det? Dock, hvarför icke? Jag beundrar denna sköna qvinna, och en artist älskar blott så länge han beundrar. — Du beundrar således icke vidare min syster? frågade Victor, icke utan fruktan. i — Åh jo visst! Men skulle jag välja emellan att måla enderas porträtt, så valde jag den damens hon har i sällskap. Det hade icke undgått Anna, att Helmer fann sig