Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 maj 1852, sida 2

e med honom, för att visa honom åra. I ögonblicket utbredde hans-hustrur en slöja Öfver hans ansigte, under det solkhopen upprepade sitt skrik och presterna Pviftade med hästsvansarna, som de höllo i handen för att bortjaga onda andar. Derpå infunno sig barderna och började los-junga konungarnas konung, som år vån till drottning Victoria, den måktigaste bland de hvita suveränerne, liksom Guezo år den måktigaste bland de svarta monerkernas. Dessa improvisatörers sånger våckte hos åhörarne ån bifalisleenden, ån krigisk enthusiasm. Man förvånas öfver att i Afrika trästa på sångare, hvilka påminna om medeltidens trubadurer, och hvilka i sina högtrafvade poemer bevara minnet af de vigtigaste håndelserna i landets historia. Guero håller också liksom medeltidens furstar, mm —