Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 maj 1852, sida 1

Han bröt bresvet och läste: -Når du ser att jag daterar -Ystad, så begriper du att jag blef den segrande i duellen, och år på våg till utlandet. Det år dersöre Jag ber dig föranstalta om att jag får penningar med omgående mig tillskickade, minst 5000 riksdaler banko. Sker icke detta, så kan jag ett tu tre vara arresterad, och då blir det ett vackert spektakel. Låt nu se att du lantrar med mina föråldrar, så att detinte klickar med remissen — kan jag så skall jag vara till återtjenst. Jag skrifver i dag till mamma också, så att når du tråffar henne år hon redan underråttad. Förbannadt löjligt med den der duellen. Vi hade varit hos Ekström och åtit, jag och nägra lustiga bröder, och att laget icke var alldeles torrt, kan du vål begripa. En af kamraterne — namnet kan vara dig detsamma, men jag betecknar honom med W. — denne hade fått sig en liten florshufva, hvilket inte så sållan hånder honom — nå, vi skulle gå till Paalzow och dricka kaffe, och under vågen hittar jag På gatan just en florshufva, som något fruntimmer måste ha tapPat. Nu hår det till pjesen att W. har den vanan, att, når han går, hålla kåppen under armen, i horizontel riktning — han hade nu så med, och gick med hånderna i fickorna.