Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1852, sida 2

sitt fartyg (Forts) Utrikes Nyheter. TOSKANA. En korrespondens i J. des De bats innehåller åtskilligt om tillståndet och sinnesståmningen i Toskana. Storhertigen, påverkad af presterna, har visat sig benågen att upphåfva de leopoldinska lagarne, hvilka i en liberal anda ordna presterskapets förhållanden till staten och medborgarne. Som dock alla ministrarne, med undantag af undervisningsministern Boccella, förklarade att de ville resignera, om dessa lagar upphåsdes, började storhertigen betånka sig bättre på seken, så mycket mera som Boccellas försök att försåkra sig om åtskilliga statsmäns bistånd till bildandet af en ny minister strandat. Boccella har en kort tid varit protestant, men söker nu godtgöra sitt affall genom blind sanatism. Storhertigen har åndå icke aldeles velat öfvergisva sina planer, och premierministern Baldasseroni visar sig villig att gå in på vissa reaktionära förändringar, genom hvilka bland annat judarne skulle återförsättas på samma punkt som före deras emancipation 1848. Toskanska folket betraktar med ovilja planen att föra den talrika och till en stor del vålmående och ansedda judiska befolkningen tillbaka till de förnedrande inskrånkningar, som den förut varit underkastad. Franska och Österrikiska gesandterna hafva, förmodligen af interesse för Judarne, afrådt storhertigen från utförandet af hans plan, som lått kunde föranleda nya oroligheter och en förlångd ockupation af landet genom österrikiska trupperna. Den nye engelska gesandten, S:r Henry Bulwer, våntades till Florens, och antogs skola förena sina bemödanden med de begge andra stormakternas representanters. Storhertigen har uppskjutit det slutliga afgörandet, tills han äterkommit från en resa till Maremnerna, men det är sannolikt, att ultramontanerna i hans omgifning på denna resa skola kunna ostördt bearbeta honom och draga honom fullständigt öfver till sitt parti. CHILI. En korrespondent i Times skrifver, att nu lugnet och ordningen blifvit fullkomligt återstålda i detta land med en uppoffring af 4000 menniskolif och 2 mill. dollars. Det år att hoppas, att några oroligheter icke på långe skola inträssa. Presidenten Monti selar icke de egenskaper, som åro erforderliga för den högre statsmannen. Ursprungligen skollårare, rådde han senare i statens tjenst och har med stor utmårkelse sörestätt åtskilliga ministerier. Han har förut varit strångt konservativ och derigenom gjort sig opopulär, men man våntar att han nu skall inslå reformernas bana. Undervisningen bildar imellertid grundvalen för hans politiska trosbekånnelse. Han anser den för statens lifselement och skall utan tvifvel anvånda sin hela makt för att så mycket som möjligt bidraga till dess spridning. Statens finanser åro medtagna, men ingalunda i oordning. Silfvergrufvorna gifva ett utomordentligt rikt utbyte. Flera jernvågar och elektromagnetiska telegraflinier åro anlaggda, och andra komma snart under arbete. EGYPTEN. Bref från AÅlexan ria af den 21 April förmåla, att i hela landet herrskade allmån belåtenhet med bilåggandet af oenigheten med Turkiet. De uppgifva tillika, att vicekonungen sörpligtat sig till att, såsom ersättning för de honom gjorda koncessioner, betala 150, 000 pungar mera i årlig tribut. OSTINDIEN. Det har berättats, att ett seapoyregimente i bengalska armen vågrat att — — dessa tre röster heldst lyssnade till Helmers.