Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1852, sida 1

Utrikes Nyheter. — I går hasva vi bekommit dansk post af d. 8 och hemburgerpost af den 7 med notiser från Paris af den 6 och från London af d. 5 dennes. DANMARK. Succesionssrägan år nu nåra löst af hofven. Representanterne får England, Osterrike, Frankrike, Preussen, Ryssland, Sverige och Danmark hafva å Londonerkongressen nu bragt till stånd en traktat, som icke blott ordnar arfsföljden i Danmark, utan äfven, enligt hvad J. des debats sörmåler, försåkrar denna stats integritet. De tyska makterna, i synnerhet Preussen, skola hafva lagt alla möjliga hinder i vågen för afslutandet af denna traktat, men hvilka likvål besegrats genom Rysslands och Frankrikes fasta upptrådande och lord Malmesburys ifver. Ännu d. 5 var dock traktaten icke undertecknad, emedan några af de befullmåktigade ånnu våntade på de nya instruktioner de begårt af sina regeringar. Denna traktat utser, såsom man vet, prins Kristian af Glucksburg till thronföljare i Danmark. Denne prins år född den 8 April 1808 och sörmåld med prinsessan Lovisa af Hessen-Kassel. Får danska folket, enligt hvad rått och billighet fordra, hafva ett ord med i laget, år det dock mycket osåkert, att detta monarkernas val vinner dess bifall. Enligt Flyveposten ingår som vilkor i uppgörelsen med Augustenburgaren, att han afsåger sig sina anspråk på danska kronan. En korrespondent i Augs. allg. Zeit. beråttar, att alla holsteinska embetsmån måste underteckna en förbindelse, i hvilken de förpligta sig att försvara danska statens integritet. Den liberala pressen motarbetar konungens resa till Holstein, emedan den skulle gifva ett moraliskt stöd åt slesvigholsteinarnes pretentioner. ENGLAND. Den 3 förekom åter milisbillen i underhuset. Hr Cobden föreslog då till densamma ett amendement, hvilket, i det syfte att draga förhandlingarne ut på långden, gick ut på att diskussionen af billen skulle nppskjutas tills en noggran och tillförlitlig förteckning på landets försvarskrafter blifvit företedd. Detta amendement söranledde en temligen vidlyftig dtskussion, i hvilken lorderna Russel och Palmerston deltogo, och som drog så långe ut, att den måste uppskjutas till följande dagens möte. I detta blef Cobdens amendement förkastadt med 285 röster emot 76, hvarefter med 219 röster emot 85 bisölls regeringens andragande att billen skulle granskas i komitn. Denna granskning beramades till den 6 dennes, Alla talare, som upptrådde till fördel för styrelsens förslag, påstodo att, utan dess antagande, lnglands såkerhet icke kunde anses vara betryggad. Då hr IHume yttrade sina tvifvel