Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 maj 1852, sida 1

—— — ——— — — Bätt gerna. Men det går vål inte an, att jag kommer alldeles tomhåndt heller. Hur skall det gå då? Jag år såker på Att Axelicke underlåter att uppvakta med rått artiga presenter; och då står jag der som en syndare. — Oroa dig inte för det, utan tag du hit en två banko, så skall jag lågga den till den gemensamma kassan. E Gemensamma kassan! hvad menar du med det? — Jo se, Vi ha alla år brukat lägga till två banko hvar, jag och doktor Bergfors och gubben Berthelius, som åro sjelfskrifna gåster hos oss julaftnarne; och nu kommer du med också och bidrar till lotteriet. — Jaså, det skall bli lotteri. Men inte har jag någon tvåa banko; de pengar jag har qvar äro egentligen dina. — Tala inte om det; det blir en sak mellan mig och dig, utan tag du bara hit. Se så, nu har du kontribuerat lika med de andra — ty de åro strångeligen förbjudna att ge mera —; och du har ingenting att krusa för. — Sådantder tycker jag om; det bevisar granlagenhet. Men du, doktorn, kommissarien, Axel och jag, det år dock bara fem; det