tillsammans och hela trädstållningen sprungit sånder. Äfven Constitutionel har varit olycklig, i det den förnärmat damerna, genom att såga, att det icke kommer att dansas qvadriljer på balen d. 10 Maj, emedan alla damerna skola uppstållas i en rad under presidentens Ögon, som vill betrakta dem från sin tribun-. Man finner detta yttrande alltför turkiskt. Äfven general Canrobert, en af benådningskommissarierna, har aflåtit sin beråttelse till presidenten. Denna berättelse är icke fullt så blodig och barsk som den andra militåra benådningskommissariens, dfverste Espinasses. Generalen har af 4,076 personer, hvilkas Ode han haft att afgöra, efterskånkt eller mildrat straffet för 127. Den tredje kommissarien, hr Quentin Bauchart, har af 3,030 fångar benådat 1,377 och mildrat straffet för 1,047. Öfverste Espinasse lår bli utnåmnd till brigadgeneral för sitt vålförhållande. Man lågger mårke till domstolarnes opposii tionella hållning emot regeringen. Först förklarade sig underråtten i Seinedepartementet kompetent i orleanska saken; sedan har en landsortstidning blifvit frikånd i ett mot den af allmånna anklagaren anhångiggjordt mål; vidare har vederbörande domstol förklarat, att ingen anledning söresans att anstålla process mot Corsaire, som belagts med beslag, och slutligen har handelsdomstolen i Evreux vågrat att aflägga trohetseden till presidenten. Såsom en följd håraf hafva domrarne befallts att icke vidare tråda tillsammans, hvilket de dock gjorde under förklaring, att de blott skulle vika för våldet. Det år fråga om en förhöjning af aubaltersofficerarnes löner. La Patrie har meddelat ett utförligt utdrag ur det statsrådet förelagda lagutkastet till undervisningsvåsendets omorganisering. Dess vigtigaste beståmmelser åro följande: Antalet af akademierna, i 1850 års lag beståmdt till 1 får hvarje departem., inskrånkes till 15 (Aix, Besancon, Bordeaux, Caen, Clermont, Dijon, Grenoble, Lille, Lyon, Montpellier, Paris, Poitiers, Rennes, Strassbourg och Tonlouse.) De administreras, såsom tillförene, af en rektor, vid sidan afhvilken står ett akademiskt råd, i hvilket han presiderar och som för öfrigt bildas af inspektörerna och dekanerna vid fakulteterna samt andlige, domare, administrativa embetsmån och medlemmar ai departemeutsråden, till lika antal med inspektörerna och dekanerna. I hvarje departement iaråttas för öfrigt ett råd, som har uppsigt öfver undervisningen. Till inråttandet af privata skolor erfordras presektens tillstånd för lekmän och biskopens för andlige. Folkskolelärarne skola icke längre utnämnas af municipalråden, utan af prefekterna efter inspektörernas förslag. Minimum af deras lön år beståmd till 400 och maximum till 800 fr., med 5 2 afdrag till pensionskassan. Inspektionen af alla offentliga och enskilta folkskoler företages, under kontroll af inspektören, af fredsdomaren i kantonen, jemte ett antal af prefekten utsedde delegerade. Den omedelbara tillsynen af skolorna uppdrages måren och socknepresten eller en delegerad från ett af de icke-katholska religionssamfundens konsistorier. Om tillsynen med de af religiösa kongregationer inrättade flickskolor bestämmes det nårmare af prefekten efter aftal med biskopen, hvilket skall stadfåstas af vederbårande minister. Till inråttandet af lårda undervisningsanstalter erfordras rektorernas eller biskoparnes tillstånd. Generalinspektörerna utöfva uppsigten öfver dylika anstalter. Alla de bestående lycterna skola bibehållas, och i de departementer, der sådana icke finnas, skola de inråttas efter den 1 nåstk. Oktober. Kommunal-kollegierna få deremot icke hådanefter understöd af staten. Vid besättandet af professionerna i sakulteterna afskaffas konkurrensen. Ingen kan utnåmnas till professor utan att hafva hållit förelåsningar i tvehne år. Suppleanter utöA —— RR Pr